fredag 6 december 2013

Schacksommaren 1985

André Nilsson sommaren 1985. Foto: Sören Sahlholm

ANDRÉ NILSSON:
Min barndoms somrar tillbringades hos farfar och mormor i Lappvattnet och Skellefteå, men då jag fyllt 14 år fick den senapsgula Volvo 142:an rulla vidare mot Norrland utan mig, för jag skulle spela Schack-SM i Uppsala i två veckor. Två veckor! Och jag som tyckte att nio dagar i Örebro var en pärs, fast jag inte spelade själv. Många minnen kommer tillbaka när jag ser på bilden.

Jag minns hur jag fick punktering på cykeln redan andra dagen och hur mina kamrater med allt större frustration fick knata med mig från studentboendet i Flogsta till spellokalen Fyrishov, tills jag fick tummen ur och köpte nåt billigt lagnings-kit och fick saken ur världen. När vi vandrade i riktning mot spellokalen brukade en rakryggad ung herre med fladdrande kavaj svischa förbi på cykel. Ralf Åkesson hette han och han vann SM. Föga anade jag då att vi skulle spela i samma elitserielag 25 år senare.

Med fyra tonårskillar (jag, Paul, Jon-Olov och Peter) i farten var kanske inte kosthållningen den mest optimala. I spellokalen frestade de med en ambulerande vagn med iskall läsk och godis, och standard blev fanta + raider. Hemma väntade chipspåsen och på vägen en obligatorisk pizza. På ett pizzahak såg jag för första gången Aha:s fenomenala MTV-video till Take On Me. Nån sade att gruppen kommer från Norge. Jag trodde så klart att de skämtade. Norge brukade ju på den här tiden skämma ut sig i Eurovisionsschlagerfestivalen med Jahn Teigen och jojkande samer. Bobbysocks, invänder vän av ordning. Men de var ju till hälften svenska.

Bilden är tagen under andra veckans klass II-turnering. Jag blev obesegrad, men en vinst och åtta remier var kanske inte så mycket att skryta över, trots att jag hörde till de lägre rankade i gruppen. En av remierna kom till mot karln som skymtar fram med klassisk tänkarpose uppe i högre hörnet av bilden. Arne Löfling. Han ledde med bonde i slutspelet och jag var inställd på långvarig tortyr när han plötsligt, med ett leende och sannolikt med barmhärtighetsmotiv, gick med på remi. Den insättningen på karma-kontot fick Arne förhoppningsvis användning för knappt nio år senare. Jag satt och bläddrade i Aftonbladet då, när hans namn plötsligt dök upp igen - denna gång under tragiska omständigheter. Han var en av dem som hade följt med Estonia i djupet.

I augusti, strax innan skolan började, åkte vi till Enköping där det under många år spelades en weekendtävling. I första ronden lottades jag mot Svante Olsson från Heby. Jag hade 1625 och Svante mäktiga 2132 i rating. För första och, högst troligt, sista gången gick jag upp maximala 31 ratingpoäng på ett parti.

André Nilsson - Svante Olsson
Enköpingsturneringen 1985
(1.e4 d6 2.d4 Sf6 3.Ld3 g6 4.f4 Lg7 5.Sf3 0–0 6.Sbd2 Sc6 7.0–0 Sh5 8.Sb3 e5 9.fxe5 dxe5 10.d5 Sb8 11.Le2 c6 12.c4 cxd5 13.exd5 Lg4 14.Se1 Lxe2 15.Dxe2 b5 16.Le3 bxc4 17.Dxc4 Sd7 18.d6 Sb6 19.Dd3 Tc8 20.Lc5 Sf4 21.Db5 Tb8 22.Da6 Dd7 23.Td1 Se6 24.La3 Tfc8 25.Sd3 Tc2 26.Sb4 Tc4 27.Sd5 Ta4 28.Sxb6 Txb6 29.Dd3 e4 30.Dd5 Tb5 31.Da8+ Lf8)


Öppningen var väl inte så fantastisk från min sida, men han blev lite lurad av min aviga partianläggning och genom hela mittspelet står jag i genomsnitt antagligen en aning bättre. När vi nu närmar oss tidskontrollen satsar jag allt i ett angrepp mot kungen.
32.Tc1! Kg7? 33.Tc8??!
Tufft spelat, men dessvärre inte helt korrekt.
33...Lxd6 34.Tg8+ Kh6 35.Lxd6 Dxd6 36.Txf7 Txb3??


Om Svante hade t.ex. hade placerat tornet på f5 i stället håller han ihop ställningen fint och vinner. Efter partidraget ger inte det frestande offret på h7 nånting, men jag hade förberett nåt annat för att knäcka upp den svarta kungsställningen.
37.Txg6+!!
Färgen på stackars, nyss så självsäkre, Svantes kinder blev allt rödare i takt med att folk började strömma till för att se hans kung löpa gatlopp mot nån no-name-junior från Västerås.
37...hxg6 38.Dh8+ Kg5 39.Df6+ uppg.

Hebys schackgigant hade uppenbarligen fått nog av att bli uttittad av folksamlingen, annars kunde han gott ha kollat om jag hade sett hela vägen till matt.

Men om vi återvänder till ställningen efter vits 33:e drag fanns det faktiskt en snygg vinst för mig som jag missade:


33.Tc7!! Sxc7 34.dxc7 och vit vinner tack vare hoten 34.Dxf8 matt och 34.c8D.