I min dagliga snabbgenomgång av aktuella partier i jakt på skönhet och originalitet stöter jag inte så sällan på partier och partiställningar som inte riktigt passar i mina ordinarie skyltfönster. Ofta blir det liggande i en hög för sig och när arken är några månader gamla åker de i papperskorgen. Det är en hel del småputtriga saker som besökt den papperskorgen för vidarebefordran till soppåse och soptunna. De flesta av dessa små fynd kommer förmodligen aldrig att publiceras någon annanstans heller.
Här ett parti som jag har förbarmat mig över och räddat undan evig glömska. Det bjuder på spännande förvecklingar, men det finns inte något tillräckligt spektakulärt drag som grund för en kombinationsövning. Förhoppningsvis finns det en och annan där ute som finner nöje i svängarna.
Sarhan Guliev – Baadur Jobava, Kungsindiskt (E 67)
Baku, Azerbajdzjan den 19 maj 2008
1.d4 Sf6 2.c4 g6 3.Sc3 Lg7 4.Sf3 0-0 5.g3 d6 6.Lg2 Sbd7 7.0-0 e5 8.Dc2 c6 9.h3 Te8 10.e4 exd4 11.Sxd4 Sb6 12.b3 d5 13.exd5 cxd5 14.Td1 dxc4 15.La3 Ld7 16.Scb5 cxb3 17.Dxb3 Se4 18.Lxe4 Txe4
Svart är bonde över och det hänger på h3. Bindningen på den långa diagonalen gör ingenting för att stärka vits aktier. Men vad sägs om att skicka in springaren till d6 med hot mot b7, e4 och f7?
19.Sd6! Txd4!?
Med remigaranti. Alternativet 19…De7 20.Sxe4 Dxe4 är oklart.
20.Sxf7 Le6
Småfräckt, men det borde inte förändra partiets utgång.
21.Dxe6 Txd1+ 22.Kh2??
Ett vinstförsök? Efter 22.Txd1 Dxd1+ 23.Kh2 Dd7 får vit sätta i gång remimaskinen genom att låta springaren pendla mellan f7 och h6. Efter partidraget förändras förutsättningarna dramatiskt.
22…Dd7 23.Sh6++ Kh8 24.Sf7+
24…Dxf7!
Vit har anledning att ångra att han inte bytte av på d1 innan han spelade kungen till h2.
25.Dxf7 Td7 26.Le7 Lxa1 27.a4 Sd5 28.uppg.