Gubbarna är på väg mot Fredrikstad, Norge. Där börjar Nordiska Mästerskapet för veteraner i morgon lördag. Heikki Westerinen vann mästerskapet för två år sedan och finns på plats för att försvara titeln. Bland 44 anmälda spelare finns ett halvdussin svenskar. Direktsändning – se vänsterspalten.
Spanska lagmästerskapet, grupp 2 i högsta divisionen, rullar på med avslutning på söndag. Emanuel Berg sitter på fjärde bordet i C A Solvay efter tre indier: Pentala Harikrishna, Shekhar Ganguly och Parimarjan Negi. Laget har vunnit i de två första ronderna, och för Emanuels del hade det blivit en förlust och en vinst. Tre ronder återstår.
Grupp 1 i detta mästerskap spelar den 20-24 september i Lugo. Om systemet är detsamma som i fjol – någon som vet besked får gärna bekräfta den uppgiften – så går de två första lagen i varje grupp till finalomgången med semifinaler och en final. I fjol vann CajaCanarias finalen mot Linex-Magic efter särspel, medan Solvay kom på tredje plats. Den gången var Emanuel inte med. Säkert finns det förhoppningar i hans klubb om att de åter ska till finalomgången och i så fall blir det sannolikt tillsammans med stjärnspäckade Linex-Magic.
Den här helgen bjuder vi på en intervju med Stellan Brynell, som den gångna veckan har coachat i Fermo och blixtrat i Helsingborg. Det blir något om dessa båda evenemang. Det är en månad kvar till elitseriestarten och vi har ägnat oss åt lite spekulationer om vilket lag som kan tänkas ta hem titeln den här gången.
INTERVJU MED STELLAN BRYNELL
Du kom hem från Ungdoms-EM i torsdags förra veckan. Vilka intryck fick du av spelorten Fermo?
- Fermo såg jag inte mycket av eftersom vi bodde i en annan ort nere vid havet, Porto San Giorgio. I Fermo såg jag nästan bara spellokalen, en stor utställningshall i ett industriområde. Och jag var inte med på någon utflykt.
Vad kan sägas om den svenska insatsen i tävlingarna?
- Den absoluta toppen var ju Inna Agrest, som blev trea i F18. Hon spelade väldigt aggressivt som vanligt och fick god utdelning på det. Det kunde lika gärna blivit en fjärdeplats, men den här gången var turen med henne i särskiljningslotteriet. Det ska bli skoj att se om hon kan följa upp det här resultatet med en bra insats i Ungdoms-VM senare i höst.
Nils Grandelius tog lika många poäng i P16 men fick en sämre placering.
- Vi hade kanske hoppats på mer eftersom han var högst rankad i sin grupp, men det var ju inte något dåligt resultat. Det var nog mest han själv som var besviken. Han hade ett par onödiga förluster och sedan kom han aldrig i fatt. Trots tre avslutande vinster var han inte i närheten att vinna gruppen.
Hur fungerar det med hans förberedelser inför varje rond. Är du med och preppar?
- Det är ju många som ska förberedas, men när det gäller Nils så har han gjort mycket redan innan. Där kan jag mest hjälpa till att bedöma vissa ställningar.
Om det dyker upp en mindre känd armenisk junior – har han ändå koll?
- Det handlar inte så mycket om enskilda motståndare, deras partier finns ju i baserna. Det är mer intressant med de egna varianterna och vilken av dem som ska väljas. Möjligen kan jag vara med och gissa vad motståndaren kan tänkas spela, men jag sitter ju inte precis och försöker lära honom en ny öppning.
Grovarbetet är redan gjort.
- Han har mycket bra koll på sina varianter, för hans del handlar det kanske mest om att friska upp minnet.
- Men den här gången tyckte jag att det var många av hans motståndare som undvek hans varianter. De märker att han kan mycket teori och försöker ta sig ur det där.
I november väntar Ungdoms-VM i Turkiet (Kemer-Antalya 11-23 november). Då lär det bli ännu tuffare.
- Många länder har principen att den bäste åker till VM och den näst bäste till EM. Det är ju inte ovanligt även om vissa spelare, som Nils, är med i båda mästerskapen.
- VM är ju starkare, fler nationer är med, men det tror jag inte är någon nackdel för Nils. Snarare tvärtom. Han kan smyga med och får oftare möta motståndare som spelar på vinst i stället för sådana som spelar på remi. Det blir lite jobbigt för honom när de är nöjda med remi, han känner pressen på sig. Jag tror faktiskt att han känner sig mer bekväm om det är fler som har ungefär samma ranking som han själv. Jag tror knappast att det är någon nackdel. Det är naturligtvis hårdare konkurrens, men jag tror att han då spelar mer avslappnat. Sedan är VM två ronder längre, det är kanske också bra för honom.
Det gick över huvud taget bra för svensktruppen i Fermo.
- Jag tror att alla andra gjorde bättre eller lika med sin ranking. Vissa fick elotal på grund av sina prestationer.
- En slutsats man kan dra från dessa tävlingar är att vi borde spela fler inhemska turneringar med tidstillägg. En del av de yngre är väldigt ovana vid det och kommer ofta i tidsnöd. De har ingen känsla för den betänketiden.
Är det några speciella tävlingar i Sverige som borde använda den nya betänketiden?
- Problemet är ju att det krävs digitala schackur, så man kan inte införa det i exempelvis skol-SM. Men det hade varit bra om de hade fått chansen att spela med tidstillägg oftare, det gäller speciellt för de yngre.
Och hur har schacklivet varit efter hemkomsten från Italien?
- Det började med att Limhamn förlorade den årliga vänskapsmatchen mot Øbro i lördags (10,5-19,5). Jag förlorade på bord 1. Där blev vi massakrerade till Søren Bech Hansens stora glädje, haha. Han satt med pokalen, vandringspriset, placerad på sitt bord. Han spelade på bord 2, så jag slapp möta honom den här gången. Den aktuella ställningen meddelades högt och tydligt varje gång en Øbro-spelare hade vunnit. Efter matchen gick Søren glädjestrålande omkring med pokalen, haha.
Man unnar dem verkligen en revansch efter 0-18 i baken för ett par år sedan.
- Just det. Det var ju bra, för om en av klubbarna vinner varje gång så hade ju matchutbytet upphört.
Sedan blev det söndag och nya utmaningar.
- Då lyckades jag vinna Bengt Ekenbergs minnesturnering i Helsingborg före Jonny Hector och Linus Olsson. Det är ju handikapp och slump över det där, men det är ju ändå kul att vinna.
I förra veckan var det blixt hemma hos Göran Adamsson och där träffade jag Per-Erik Franzén, blixthajen som har blivit pokerproffs. Han har en bestämd uppfattning om det här med tidshandikapp. Han menar att de inte är tillräckligt tilltagna eftersom de starkaste spelarna alltid vinner handikappturneringarna. Han är övertygad om att dessa tävlingar hade blivit mycket populärare om tidshandikappen skärptes, så att en och annan lågrankad som en följd av det ibland kunde ta hem förstapriset.
- Nu är det ju så pass hårda handikapp att lågrankade spelare kan vinna enstaka partier, men jag håller med om att det nästan alltid är de högrankade som vinner tävlingarna. Problemet är att om man ska sätta handikapp så att det blir jämnt, då måste man till att börja med ha digitala schackur. Annars kan man inte ställa in exempelvis 30 sekunder.
- Sedan kommer partierna att bli väldigt hetsiga. Risken för bråk är uppenbar. De högre rankade kommer inte att ställa upp, för de vill inte bli inblandade i bråken.
- Om jag skulle spela mot en 1300-spelare skulle jag kanske ha en halv minut. Då måste jag spela på tricks och bluffar, kanske till och med spela lite fult. Jag vinner kanske, men det blir inte roligt, vare sig för mig eller motståndaren. Eller för domaren.
- Men problemet finns, det är de starka som vinner. I en tävling som Ekenbergs Minne kan trots allt en B-spelare vinna turneringen. De är starka och får ändå handikapp. Men en D-spelare kan aldrig vinna turneringen, det är omöjligt.
Men kan en B-spelare verkligen vinna turneringen?
- Ja, och det gör de. Den här gången mötte jag en B-spelare i sista ronden. Vinst mot mig, ett enda parti, och han hade vunnit turneringen. Sånt händer. Peter Petkovic, som är B-spelare, skulle mycket väl kunna vinna den här tävlingen om han hade varit med.
- Man kan sätta handikappen så att en D-spelare slår mig, men 1300-spelaren slår inte 1800-spelaren som har kanske fem minuter.
- Jag vet inte vad man ska göra för att utjämna oddsen på ett rimligt sätt. Risken är ju att det inte blir schack längre, att det bara handlar om att trycka snabbt på klockan. Om en 1300-spelare ska slå mig, så är det ju bara på tid han eller hon kan vinna eller på grund av tiden.
Jag tror att LASK med nyförvärvet Tiger Hillarp Persson (från Skara SS) vinner elitserien. Vad tror du?
- Sollentuna får ju bättre ekonomi när man bildar allians med Täby och uppträder som Team Viking. Emanuel Berg har försvunnit men Vasilios Kotronias (från Skara SS) är en bra ersättare. Sollentuna har nog det starkaste laget men det gäller ju att kunna få ihop laget när det är dags för match. Det gick inte så bra för Sollentuna förra säsongen, men med god ekonomi kan det lyckas.
- LASK är en stark kandidat liksom Rockaden – som ju alltid vinner. Men det är som sagt alltid en fråga om vilka lag som de olika klubbarna kan ställa upp med under säsongens gång. LASK har som jag ser det större problem än Rockaden med spelare som är i väg på turneringar eller som är engagerade i utländska serier. Rockaden har ett mycket stabilt lag där det inte längre är så många som åker runt och spelar.
- Om LASK ställer upp med de främsta på rankinglistan i alla matcher så köper jag kanske till och med att de är favoriter. Det hade i alla fall varit skoj om LASK vann – om inte Limhamn kan vinna.
Här finns listan över spelarövergångar den 1 september 2009. Här ser vi exempelvis att Slavko Cicak har lämnat Skara för Eksjö, Anders Livner har lämnat Rockaden för Farsta och Simon Rosberg har lämnat Sollentuna för Linköping. Här är spelprogrammet för elitserien 2009/2010 som börjar med ett sammandrag i Malmö den 16-18 oktober.