Bob Dylan: Favela Villa Broncos 2010. SMK FotoDet finns minst tre goda anledningar för mig att åka till Köpenhamn på lördag: för det första Bob Dylan-utställningen på Statens Museum for Kunst, för det andra en schackfest på Rådhuspladsen med Peter Heine Nielsen Show som höjdpunkt och för det tredje lockrop från njutningslystna icke-schackspelande vänner som tänker åka över mycket på grund av utlovat vackert väder.
På lördag är det första dagen för Dylans ”The Brazil Series” som består av fyrtio akrylmålningar med motiv från Brasilien. Målningarna är skapade speciellt för utställningen i Köpenhamn, så det här är följaktligen premiärvisning. Utställningen finns kvar till den 30 januari 2011.
Ändå väljer jag bort hela härligheten för en släppfest i hemstaden. Fredrik Ekelund har en ny bok på gång. Den handlar om hans uppväxt i Malmö på 1960- och 1970-talet. Jag räknar med att Bosse Larsson finns med på en eller annan sida. Det var ju han som regerade i Malmö vid den tiden. För många är Bosse fortfarande kung. Jag hade tårar i ögonen när han gjorde den symboliska första avsparken på Malmös nya stadion i fjol under folkets jubel. Jag blir faktiskt rörd bara jag tänker tillbaka på det. Senare har jag sett honom ett par gånger ute på stan men varit osäker på om han skulle uppskatta att jag gick fram, tog honom i hand och tackade för alla underbara högtidsstunder han gav oss på gamla stadion. Men jag läste någonstans att han inte har något emot att okända personer kommer fram och tackar för det som var, så nästa gång tänker jag fatta mod och göra vad jag så gärna vill.
Det är möjligt att en yngre generation menar att Bosse numera är hederskung och att Zlatan har tagit över, men det krävs oerhört mycket mer än en säsong i Barcelona för att få en hedersplats sidan om Bosse i mitt hjärta. Det handlar också om den absoluta ödmjukhet som Bosse Larsson alltid har utstrålat. Det är för övrigt en personlig egenskap som går igen även hos Ulf Andersson. Det är älskvärt.
Jag hade inte planerat att skriva något om Bosse Larsson i det här inlägget - det bara blev så ... För att återgå till boken: goda recensioner skulle förmodligen höja Fredriks blixtranking med omkring hundra poäng. Vid brädet är han en utpräglad humörspelare.
Och bildkonstnären Dylans verk kan jag ju kolla en annan dag. Undrar förresten om Dylan tycker att den här inspelningen är rolig. (Lägg märke till palindromerna.)
* * * * *
Tomas Olsson hade med sig kameran till Barcelona och här är två av hans bilder. Övre bilden: Lars Karlsson. Undre bilden: Ulf Andersson. Alla bilder på bloggen är klickbara. Klicka och du får en större version.
