PETER MÅNSSON:
Idag blev det en ganska tät match mot schweiziska Reichenstein som bestod av fem tyskar och en fransman. De hade högre ranking på samtliga bord men inte så värst mycket.
Limhamns SK – Reichenstein SSB 3,5–2,5
Björn Ahlander – Andreas Heimann remi
Christian Jepson – Karsten Volke remi
Linus Johansson – Vincent Riff remi
Stefan Schneider – Bernhard Lutz remi
Philip Lindgren – Lorenz Drabke remi
Peter Månsson – Max Scherer 1-0
Björns och Christians partier höll sig inom remigränsen hela tiden och de blev klara ganska tidigt efter att de båda gått in i dragupprepning i var sitt tornslutspel. Det är inte tillåtet att bjuda remi innan drag fyrtio, så domaren måste godkänna dragupprepningar innan dess.
Linus motståndare tvingades offra kvalitet men kom ganska bra och Linus accepterade ett remianbud i drag 41 eftersom han tyckte att motståndaren hade bättre vinstchanser. Enligt vår "tyskexpert" Stefan så bjuder tyskar gärna remi.
Själv lyckades jag vinna trots att jag kom lite sämre in i mittspelet. Motståndaren gick dock fel och klarade inte av att ställa om från anfall till försvar och förlorade till slut på tid.
Philip lyckades inte få någon nämnvärd fördel och det mynnade till slut ut i remi. Kvar var då Stefan som hade offrat bonde för kraftig kompensation. Vinsten fanns inom räckhåll flera gånger, men motståndaren lyckades slingra sig och till slut blev det ett spännande slutspel med bonde under för Stefan. Här kämpade han bra och lyckades bärga halvan till nervösa medspelares lättnad. 3,5–2,5 till oss, alltså, väldigt skönt!
Imorgon väntar Haladas VSE Szombathely från Ungern, som med sina fem IM och en FM är snäppet högre rankat än dagens motståndare. Ännu en hård, härlig kamp att se fram emot.
Partierna genomspelbara.
* * * * *
LG: Som den amatör jag är har jag rätt bra insikt i amatörens tankevärld. Som mitt analysmönster när en av mina bönder/pjäser är hotad. Då finns det i princip nästan bara två alternativ: att gardera den hotade träbiten eller att flytta på den. Jag har gått igenom mina partier från veteran-NM i Allinge med Fritz och kan visa ett belysande exempel:
Lars Grahn – Peder Berkell
Vit drar
Bonden på f4 är som synes hotad och jag noterade att det bara finns ett sätt att gardera den. Att flytta på den med försvagning av de svarta fälten kändes mindre lockande. Så vitt jag kan minnas hade jag inte några andra tankar. Möjligen reflekterade jag lite över möjligheten 18.axb5. Det tog inte lång tid för mig att fastna för 18.Df3, enda sättet att gardera f4-bonden, och efter 18...Lg4 började svarts löparpar leva upp.
Nu har jag alltså släppt lös Fritz som snabbt fastnade för 18.e5!?. En poäng i sammanhanget är att 18...Dxf4? faller på 19.e6!. Jag önskar att jag var en så pass bra schackspelare att jag kunde gå utanför ramarna oftare och ägna tankar åt tredje vägen. Ibland kan man ju besvara ett hot med ett ännu starkare mothot.
Okej, nu händer det faktiskt inte så sällan att även stormästare fastnar för de två grundalternativen. Och då kommer vi till den ställning från dagens rond i Europacupen som fick mig att grunna på problemet i fråga.
Sjachrijar Mamedjarov, SOCAR – Daniele Vocaturo, O R Padova
Svart drar
Vi ser ju alla att springaren på b6 är hotad. Jag vet inte vad som rörde sig i skallen på Vocaturo, men utan möjlighet till någon regelrätt gardering fann han för gott att flytta på springaren.
25...Sa8? 26.Dxb7 Dd8 27.d7
27...uppg.
Tredje vägen är en taktisk lösning som bygger på vits svaghet på första raden: 25...Txd6! 26.Txd6 Dxd6
analys
27.Dxb6 (27.Lxb6 Tc1+ 28.Lf1 Dd3 29.Db8+ Kg7 30.De5+ och vit får ta ut remischackarna) 27...Tc1+! 28.Lf1 Dxb6 29.Lxb6 Tb1 och det lutar starkt åt remi.
På toppbordet i den matchen spelade Fabiano Caruana (SOCAR) en kampremi med Hikaru Nakamura. SOCAR vann matchen med 4,5-1,5 och ligger tvåa efter ryska Malachite, som har bland andra Alexander Gristjuk, Sergej Karjakin, Alexander Morozevitj och Alexei Shirov att tillgå.