Den spelande schackskribenten

I Tidskrift för Schack nr 4/53 fann jag en partikommentar som framkallade ett leende. För de flesta liknar den nog mest en bortförklaring av ett mindre begåvat drag, men jag har faktiskt en gnutta förståelse för kommentaren i fråga. Simon Krenzisky var schackskribent i Sydsvenska Dagbladet vid den tiden, och som framgår av hans partikommentar var han det även när han spelade schack: ”Ett obehagligt uppvaknande för svart, som oavbrutet varit sysselsatt med att skriva schackreferat samtidigt med att spelet pågått. Först nu upptäcker han att han forcerat förlorar en pjäs. Vad är att göra?” Den kommentaren kom efter motståndaren Kurt Rattmans femtonde drag.

Det påminner mig om sommaren i Biel 1976 då jag bevakade interzonturneringen på plats för Dagens Nyheter, Kvällsposten, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet – samtidigt. Efter varje rond ringde jag in rapporter till respektive tidning med olika vinklingar, olika versioner. I dessa rapporter kunde jag koncentrera mig på Ulf Andersson, som var med i tätstriden, och den slutlige vinnaren Bent Larsen. Inte nog med det, jag spelade samtidigt med i en öppen turnering i det stora kongresshuset. Så visst har jag förståelse för Simons ursäkt. Mina tankar var på annat håll när jag själv skulle spela schack. För övrigt handlade de flesta presskonferenserna i Biel inte så mycket om interzonturneringen som om Kortchnois avhopp i Holland. Det var den stora schacknyheten den sommaren.

I Simons fall ordnade det sig till slut. Han fick kompensation för pjäsen och kunde rädda en halv poäng. Här sluttampen med hans kommentarer:

Kurt Rattman, BUE Hamburg - Simon Krenzisky, Malmö AS
Vänskapsmatch i Malmö den 3 april 1953

29…Txf1!!
Svart har så länge kämpat med en lätt pjäs mindre att han längtar efter omväxling och offrar kvalitet.
30.Txf1 Sc4+ 31.Txc4
Vit har intet val, om han ej vill bli matt i två drag.
31…Txc4 32.Dd8+ Kh7 33.Lb4
Svart hotade med matt på a4. Materialet är reducerat, och vit har alltjämt pjäs mer. Hur skall svart egentligen fortsätta sitt angrepp?
33…a5!
Bondeoffren är de vackraste, brukade dr Tarrasch framhäva. Här är ju textdraget i varje fall en intressant fortsättning på svarts angrepp.
34.Dxa5 Dd3+ 35.b3!
En kuriös ställning. Vit räddar sitt torn och ställer motståndaren inför nya problem.
35…Tc6!
Hotar infånga damen.
36.Tf3 De2 37.Dg5 Ta6+ 38.La5 b6 39.Dh4+ Kg8 40.Dd8+ Kh7 41.Dh4+ Kg8 remi
Vit som just hunnit med sin dragserie, fyrtio drag på två timmar, gör remi genom evig schack. Striden är lyktad – en kamp som ej lämnar något övrigt att önska i fråga om spänning.