Som sagt, Per Andreasen var glad när han fick veta att han skulle möta Wolfgang Uhlmann i fjärde ronden i Larsens minnesturnering. Han sa något om att han skulle överraska stormästaren med en ovanlig variant i Kungsindiskt. Nu blev det något annat. Per tog initiativet och bjöd remi i ett tidigt skede. Nobben. Till slut uppkom följande ställning där Uhlmann hade en minut på sig att göra sitt fyrtionde drag (det finns några drag till i direktsändningen, men det måste ha varit en efteranalys).
Per Andreasen – Wolfgang Uhlmann
Svart drar
Det kom inte något drag från Uhlmann. Schackuret tycktes ha lämnat hans värld. Tidsöverskridning i en ställning som väl måste vara remi.
Efter en rad remier mot stormästare där han sjabblat bort flera vinstställningar lyckades Per äntligen besegra en stormästare. I samma rond tog hans klubbkompis Jørgen Jørgensen också en stormästarskalp, Miso Cebalos. Hela Nørrsundby Skakklubs förstalag, däribland Andreasen och Jørgensen, är med i turneringen och det med succé. I går vann man med 8-0! I dag blev det 6-2. Och det är alltså en och annan stormästare som har fått släppa till poäng.
Här är mitt bidrag till den danska glädjeyran i dagens rond:
Lars Grahn – Bent Sørensen
Vit drar
Mina lätta pjäser måste ha luft! Det kunde ha ordnats med 27.f5. Klar fördel för vit. I stället spelade jag det fåniga schablondraget 27.Tec1?. Det finns ju ingenting att hämta på c-linjen i det här läget. Det blev fortsatt slappt spel och förlust. Man ska vara snäll mot värdarna och i det fallet tycks jag vara odrägligt tjänstvillig.
Det är tre danskar i täten på 3,5 poäng: Jens Kristiansen, Per Andreasen och Jens Kølbæk.
I kväll var det festmiddag och de flesta av deltagarna var där. Det var skoj att göra en uppläsning. Jag läste ett avsnitt ur min bok om kandidatsemifinalen Spasskij-Larsen i Malmö 1968, som förväntas vara klar för tryckning före årets slut. Det är ju Larsen som är huvudfigur den här veckan i Ålborg, men just den matchen ville han helst glömma.
