I veteran-SM ligger tre spelare i topp så där är slutstriden lika raffinerad. I går var det Ralph Halleröd som tilläts briljera.
Göran Andersson – Ralph Halleröd
Spanskt (C 61)
1.e4 e5 2.Sf3 Sc6 3.Lb5 Sd4 4.Sxd4 exd4 5.0–0 c6 6.Lc4 Sf6 7.e5
Vit bör sitta lugnt med exempelvis 7.Te1 eller 7.d3.
7...d5! 8.exf6 dxc4 9.De2+ Le6 10.fxg7 Lxg7 11.f4?
Det var nödvändigt att hindra det som nu följer med 11.d3.
11...d3!
Efter den framstöten paralyseras vits damflygel.
12.Dh5 Db6+ 13.Kh1 0–0–0 14.f5 Ld5 15.f6
15...Lxf6!
En pjäs för en öppen g-linje.
16.Df5+ Kb8 17.Dxf6 Thg8 18.Tg1 Tde8
Vit har en grupp åskådare på damflygeln som bara kan bevittna slutfasen utan att kunna ingripa.
19.Df1 Te2 20.Sc3 Tgxg2 21.uppg.
Efter 21.Txg2 Lxg2+ 22.Dxg2 Te1+ blir det matt.
SM-tävlingarna har varit ett gyllene tillfälle för mig att återknyta kontakter och få klarhet i vad som egentligen hände för trettio fyrtio år sedan. På bussen mellan Malmö och Lund har jag läst Genna Sosonkos underbara bok ”Smart Chip from St. Petersburg”. Jag älskar hans berättelser om de gamla mästarna. När jag läste om blixthajen Genrich ”Chip” Tjepukaitis så gick mina tankar vidare till Åke Olsson. Hur står det egentligen till med honom? Från olika håll har jag hört att han numera spelar mer bridge än schack. Under en halvdag i Köpenhamn (jazzfestivalen) berättade Bengt Hammar att han som nybliven cs-ledamot och förbundskapten 1977 såg till att Åkes avstängning på livstid efter en fyllegrej under schack-OS i Skopje 1972 upphävdes. Enligt Bengt har det som hände i Skopje uppförstorats i efterhand. Jan-Olov Lind berättade att Åke ledde efter första veckan spel i SM-gruppen i Sundsvall 1969 och SM-titeln fanns inom räckhåll. Andra veckan tappade Åke och det slutade med en delad förstaplats med Börje Jansson och Ulf Andersson. Det särspelet vann junioren Andersson och det blev starten på hans karriär.
