Grünfeldindiskt och Grünfeldindiskt. Hyfsat solid remi och hyfsat solid remi. Jag talar om partierna Hikaru Nakamura-Magnus Carlsen och Etienne Bacrot-Wang Hao. Alltmedan Anish Giri sakta tryckte ner den stackars Viktor Bologan. Det kan inte vara lätt att oförberedd kasta sig in i ett sådant sällskap. Och i morgon spelar Bologan sitt uppskjutna parti mot Carlsen från tredje ronden. Han tog över Alexander Morozevitjs två nollor, har själv förlorat tre partier och nu väntar världsettan. Ack.
Poängställningen efter sex ronder:
Wang 13; Giri 11; Nakamura 9; Carlsen 7 (1); Bacrot 5; Bologan 0 poäng (1).
Rond 7 (måndag)
Anish Giri – Hikaru Nakamura
Viktor Bologan – Etienne Bacrot
Wang Hao – Magnus Carlsen
Samtliga partier finns genomspelbara här. Magnus Carlsen lämnar rapporter på sin blogg och ger ytterligare information på sin facebook (fasta länkar i d.o.h.).
För egen del har jag tillbringat dagen i Helsingör. Japp, Politiken Cup. Där satt jag mest och språkade med schackvänner. Jag åker aldrig till Helsingör för att följa partierna, det gör man mycket bättre hemmavid via direktsändningen. Helsingörsresan berättar jag mer om i morgon.
* * * * *
Bologans nollor har fått mig att tänka på SMÄRTA. Här två andra illustrativa exempel. Först en scen från den blixtturnering som föregick superturneringen i Biel. I detta videoklipp får vi se Wang Haos förtvivlan när han inser att han har tillåtit en matt på g2 mot Alexandra Kosteniuk. I andra exemplet berättar Screamin' Jay Hawkins om ett sjukhusbesök där han och hans band träffade en man som drabbats av en fruktansvärt jobbig förstoppning. Constipation blues. Godnatt, sov gott. Vi ses imorgon.
