Fabiano Caruana hade inte tid med prisutdelning och avslutningsmiddag efter Grand Chess Tour-turneringen i Stavanger. Han fick skynda vidare till den traditionella Dortmund-turneringen, där han tog hem förstapriset i fjol. Ibland kan man förundras över de professionella stormästarnas hektiska program på alla nivåer.
I Stavanger skojade man om Caruanas svårigheter när motståndarna spelade Najdorfvarianten i Sicilianskt. I Dortmund fick han Najdorf emot sig i första rondens möte med Wesley So. Najdorf vann. En olycklig start för Caruana, som väl ändå måste vara en smula trött efter Stavanger.
Vladimir Kramnik är stamgäst i Dortmund och har vunnit turneringen tio gånger. Men även han fick en olycklig start:
Vladimir Kramnik – Arkadij Naiditsch
Svart drar
24...Sd3!! 25.Td1
25.Dxd3 faller på 25...Txf3!, till exempel 26.Db1 De3+ 27.Kh1 Dxc1+ 28.Dxc1 Tf1+ med matt.
25...Sb4 26.Txb7 Sxa2 27.d6
Vits enda hopp: d-bonden.
27...Sb4 28.Tb5 Sc6 29.d7 h6 30.Tbd5 Td8 31.Dc3 Sd4 32.Kh1 Th4 33.Dc7 Kh7 34.h3
34...Sxf3 och vit hade inte kompensation för pjäsen. Det blev tvärstopp för d-bonden. Naiditsch vann. Hela partiet.
Ställningen efter två ronder:
Liviu-Dieter Nisipeanu 2; Vladimir Kramnik, Wesley So, Arkadij Naiditsch, Jan Nepomnjasjtjij och Georg Meier 1; Fabiano Caruana och Hou Yifan 0,5 poäng.
Arrangörerna gör det inte lätt för sig när de anger spelarnas nationalitet på namnskyltarna. Caruana har ju ”skrivit på” för USA, men på namnskylten anges Italien. Det handlar nog om att Fide inte är klar med formaliteterna. Wesley So har som bekant lämnat Filippinerna för USA, medan Naiditsch har gått från Tyskland till Azerbajdzjan. Naiditsch är för övrigt uppväxt i Dortmund och det jublades i åskådarleden när han nitton år gammal vann turneringen 2005. Till det kommer att Liviu-Dieter Nisipeanu har lämnat Rumänien för Tyskland. Det kan se annorlunda ut i nästa vecka ... (Hm, undrar om Palau saknar en reserv till nästa OS.)
* * * * *
Under många år var det svårt att finna SM-arrangörer, men det tycks ha ljusnat betydligt på den fronten. Problemen med att finna arrangör till Nordiska Mästerskapet tycks emellertid bestå. Nu har Nordiska Schackförbundet gett upp när det gäller NM 2015. Man siktar i stället in sig på ett NM 2016. Det är lätt att säga att det krävs ett nytt koncept, svårare att säga hur det ska se ut i en hårdnande konkurrens.
För egen del tycker jag att det är ledsamt att det nordiska samarbetet går på flämtande sparlåga. När min tidskrift Schacknytt var som störst kom en tredjedel av prenumeranterna från övriga Norden. Numera gläds jag åt att ungefär var tionde bloggbesökare och var tionde köpare av ”När Bent mötte Boris och sista dansen med Lizzie” kommer från Danmark.
Vad gäller NM handlar det kanske lika mycket om lämpligt koncept som om marknadsföring. Vad gäller marknadsföring av schackturneringar bör den inte handla om överord utan om utförlig information om exempelvis resor och boende och att detta förmedlas i lämpliga kanaler. Så vitt jag vet kostar det ingenting att få med internationella turneringar i Fides turneringskalender och hos Chess results. Det är grunden. Som tidskriftsredaktör fick jag inte sällan erfara att turneringsarrangörer var dumsnåla. En helsidesannons i Schacknytt betalade sig om den lockade ett par extra deltagare. Ändå avstod arrangörer. Här skulle jag vilja föra fram GP-turneringen Cellavision Chess Cup i Lund som ett utmärkt exempel på hur det bör skötas. De har bland annat en helsidesannons i senaste numret i danska Skakbladet. Jag är fullständigt övertygad om att den annonsen kommer att betala sig. Detta är en ny turnering – min gissning: den kommer att samla omkring 200 deltagare. Alltmedan NM riskerar att tyna bort i brist på näring.
