Det stora samtalsämnet under sista ronden var inte så mycket striden om förstaplatsen som Hou Yifans sätt att protestera mot det att hon fått spela mot sju kvinnor i de tio ronderna. Hennes klagomål på detta framfördes första gången till arrangörerna efter hennes förlust mot Ju Wenjun i rond 8. Det kulminerade med dagens fåniga fars – mot en manlig motståndare.
Hou Yifan – Babu Lalith
Grobs öppning
1.g4
Efter 25 minuters sen ankomst. När Lalith såg draget trodde han först att det ingick i en prepp. Han togs ur den villfarelsen med nästa drag. Laliths kommentar.
1...d5 2.f3 e5 3.d3
Så ingen mattsättning på h4 ...
3...Dh4+ 4.Kd2 h5 5.h3 hxg4
6.uppg.
Turneringschefen Stuart Conquest förklarade att detta var det värsta han varit med om under turneringens femtonåriga historia.
Arrangörerna anlitar naturligtvis ett datorprogram för rondparningen och nu råkade det bli så att världsmästarinnan fick möta många kvinnor. Menade Hou Yifan verkligen att lottningen skulle manipuleras så att hon slapp det? Om hon kände en obetvinglig lust att protestera kunde hon ha sparkat på en eller annan dator i stället för att göra sig till åtlöje inför öppen ridå. Det mindre pinsamma hade varit att bryta turneringen.
I en intervju efteråt fick Hou Yifan det till att hon gjorde denna protest inte bara för egen räkning utan för kvinnoschacket i stort. Här kan man tala om en björntjänst.
När tätmannen David Anton spelade remi med Michael Adams tog Hikaru Nakamura och Yu Yangyi chansen att komma ifatt Anton. Det skulle krävas ett särspel (två snabbschackspartier, sedan eventuellt två blixtpartier och i värsta fall ett avgörande harmageddonparti) för att få fram en mottagare av förstapriset på lite drygt 254 000 kronor.
Av de tre i topp hade den 21-årige spanjoren Anton högst prestationsrankning vilket gjorde att han stod över när Nakamura och Yangyi gjorde upp om den andra finalplatsen. I kommentatorrummet trodde både Simon Williams och Jovanka Houska att Nakamura skulle ta hem särspelet, men de gjorde inte någon hemlighet av att de hoppades att Anton skulle segra. Ser man till placeringarna i fjolårets snabbschacks-VM fanns det väl inte något stöd för deras tips därifrån. Placeringarna i Qatar: 5. Yangyi; 7. Anton; 28. Nakamura. Men blixt-VM: 4. Nakamura; 16. Yangyi; 50. Anton.
Anton följde första minimatchen från en skärm i baren tillsammans med Fabiano Caruana och Veselin Topalov. Ingenting med att lägga sig på en hotellsäng, filosofera och stirra i taket.
Efter remier i de två snabbpartierna (10 min + 5 sek/drag) vann Nakamura båda blixtpartierna (3 min + 2 sek/drag) mot Yangyi.
I finalmatchen pressades Nakamura i första snabbpartiet av Anton men det blev remi. I det andra särspelspartiet fick Nakamura in en turneringsvinnande finess:
Hikaru Nakamura – David Anton
Vit drar
39.Df1!
Tornet på a8 kan inte aktiveras och dessutom hotar Th3. Det är mer än svart klarar av.
39...T6a7 40.Th3 Df4 41.De2
I kommentatorrummet visade Houska det bättre 41.Dg2 för Nakamura, som svarade med 41...Dg5. Efter 42.Tg3 förstod han förstås vad Houska menade.
41...Tg8
Inte det segaste men svart var hur som helst förlorad.
42.Txh7+!
Det leder till pjäsvinst.
42...Kxh7 43.Dh5+ Dh6 44.Dxh6+ Kxh6 45.Txg8
och vit vann lätt. Intervju med Anton.
Ju Wenjun förlorade i sista ronden men tog ändå hem kvinnornas förstapris. Intervju med henne.
Pia Cramling spelade remi i sista ronden och fick ihop 5,5 poäng vilket gav henne en placering ungefär i enlighet med professor Elos förväntningar. Hon fick in ett halvdussin poäng på elokontot. Efter remin mot Peter Svidler i femte ronden var Erik Blomqvist bra med, men det gick sämre i andra halvlek. Efter en avslutande förlust slutade han på 5 poäng med en blygsam placering.
Partierna genomspelbara
Resultatservice
Svenskarnas resultat
