MAX WAHLUND:
Årets Cannes Open är över och även om inte alla svenskarna gjort sitt livs turnering så tog vi i alla fall mer än 50 procent i slutronden – segrar för Lasse Grahn och Felix Nordström, remier för Christer Olesen och Ulf Nyberg.
Och så jag då! Även om jag inte visste det på förhand så hade jag allt i min hand, tack vare gynnsamma resultat i övriga toppartier. Seger och den odelade segern vore min! Evig ära, 600 euro och en grann pokal. Let the games begin! Flygande fanor, klingande spel!
Jag borde dock ha anat oråd när jag insåg att min unge motståndare kom från Korsika. Just precis, det är som alla vet kejsar Napoleons födelseö. Mesdames et messieurs, ridån kan gå upp för ett nyskrivet drama i fem akter – ”L’anatomie d’un écrasement”. Vad det betyder ska vi inte avslöja (ännu).
Marc Andria Maurizzi – Max Wahlund
Sicilianskt
AKT I – en kort akt i vilken svart segersäkert avancerar
1.e4 c5
Så långt allt rätt. Det bästa motmedlet mot Korsika måste vara Sicilien. Jag hade faktiskt preppat inför ronden och hittat en giftig variant som min orutinerade motståndare omöjligt kunde vara beredd på. Sf3 nudå, kom igen!
2.Sc3
Nähä? Typiskt! Jag avskyr detta fega tråkiga drag. Men vi ska nog rå på det också. Få se nu ...
AKT II – skuggfäktningar och utfall
2...a6
Tvingar honom att försvaga sig med a4.
3.g3
Va, inget a4? Äsch. Men nu står jag bra, min löpare på b7 kommer att bli stark.
3...b5 4.Lg2 Lb7 5.Sge2
Hm ... En listig typ. Han vill dra d4 och ändå få nån sorts öppet Sicilianskt, fast undvika min prepp. Det måste vi förhindra.
5...b4
Sådär ja! Nu hamnar hästen i skamvrån på sidan. Den kommer aldrig att ha med spelet att göra igen!
6.Sa4 e5
Och inte kan han spela d4 heller! Oj vad bra jag står. Detta är väl redan vunnet, resten måste vara teknik?
7.0-0
Nu förstår jag, han tänker spela c3 och sen d4. Jobbig typ. Men om jag hotar e4 måste han gardera med d3. Sen kommer han ingenstans. Jag drar d5 snart, får ut pjäserna och står som en prins ...
7...Sf6 8.c3!
Ändå? Har han lärt sig att offra bönder? Det ska man inte kunna när man är så liten, då ska man vara total materialist. Jag är 45 och fortfarande materialist, jag tar väl den erbjudna bonden ...
8...Lxe4 9.Lxe4 Sxe4 10.d4
Akt III – i vilken det börjar bli allvar
Jaha, här är vi då. Vad var det jag tänkte för några drag sen? Att han aldrig skulle få spela d4? Nåja, springaren står fortfarande offside på a4. Detta kan gå hur som helst.
10...cxd4 11.cxd4 d5
Jag kompenserar för min dåliga utveckling med att ta terräng i centrum. Det måste väl vara rätt? Eller hur var det nu?
12.dxe5 Sc6
Nu hotar jag hans bonde. Den måste han gardera. (Tänkte jag inte något liknande för en stund sen?) Lf4 kanske? Då spelar jag g5 och Lg7. Jag står inte lika bra som jag trodde för några drag sen, men det ska nog gå bra ändå, tror jag.
13.Le3 Sxe5
Han släpper e-bonden och jag tar den, var har jag sett det förut?
14.Sb6
Gulp!! Var kom den hästen ifrån? Var det inte den som inte skulle vara med mer? Nu ska vi se, han hotar d5, han hotar a8, och titta där – damschacken på a4 ser klart jobbig ut!! Usch.
AKT IV – ”desperate times demand desperate measures”
Nu börjar det ju osa katt ordentligt här alltså. 14...Tb8 följs av 15.Da4+ ... nä, det ser riktigt trist ut. Bättre att attackera. Jag offrar kvaliteten. Sen springer jag ner med h-bonden, öppnar h-linjen och sätter matt vetja. Eller nåt.
14...Le7 15.Da4+ Kf8 16.Sxa8 Dxa8 17.Sd4
Han kontrollerar allt. Jag kan nog egentligen ge upp.
AKT V – slutet
Men vi provar lite till. H-bonden var det ...
17...h5 18.Tac1
Ska tornet in nu också? Det stoppar vi.
18...Sc4 19.b3 Nxe3 20.fxe3
Usch. C-linjen är öppen igen och han vill spela Dd7 med dubbelhotet Tc8+ och Se6+ följt av Dxe7. Som sagt, det är nog kört. Jag flyttar runt träbitarna lite hit och dit så får vi se. Han kanske ställer bort damen.
20...Th6 21.Dd7 Sc5
22.Txc5 Lxc5 23.Dxf7 matt
Matt på f7, det är ju så det ska gå till. Synd att det inte var jag som gjorde det! Krossen (”l’écrasement”) blir ännu mer imponerande när man får reda på att Europamästaren U10 legat sjuk och spytt hela natten medan jag var frisk och utvilad.
Ingen turneringsseger för mig alltså, åttonde plats och utan pris. Men jag tröstar mig med att rönnbären ändå var sura. Det var roligare att han fick vinna (ja, det är rävens privilegium att få säga så!). ”Förändringen kommer när den styrande klassen förlorat tron på sin egen rätt att härska” sade Alexis de Tocqueville. Nu har jag väl aldrig varit nån större schacklig härskare men en sjuk liten kille ska förstås uppmuntras att fortsätta mot de högre schackliga höjderna. Lägg namnet Marc Andria Maurizzi på minnet!
Dessutom vann Linköpings både första- och andralag sina viktiga streckmatcher i allsvenskan idag. La vie est belle. Vive L’Empereur!
