Motflyt

När jag besöker en schackturnering är det i regel som åskådare. Ibland tar jag på mig rollen som tröstare, för de flesta brukar anse att de har fått alldeles för få poäng med tanke på de ställningar som de har haft. Låt säga att det är en bergerturnering med tio deltagare. Då ska det utdelas 45 poäng. Men räknar man samman det antal poäng som de tio anser att de borde ha fått, så kan summan lätt bli uppemot 60 poäng. Kruxet är förstås att många väljer ut ställningar i partiet där de stod bättre, men i många partier svänger ju initiativet fram och tillbaka.

Men om Levi André Tallaksen menar att han hade motflyt i Politiken Cup är jag beredd att ge honom rätt. I fredags återgav jag en ställning från hans parti mot Sjoerd Plukkel i sjunde ronden. Där hade Tallaksen dålig utdelning. Och vad ska man då säga om följande partislut från sista ronden?

Levi André Tallaksen – Bo Garner Christensen


Efter 21.Lxc5 har vit klar fördel, men Tallaksen nöjde sig inte med det.
21.Lxg5!? hxg5 22.Txg5 Dh6 23.Dg3 Sd3
Nu skulle Tallaksen ha belönats för sin påhittighet efter 24.Se4! med idén 25.Tg1 och svart kan hälsa hem. Varför det är viktigt att dra springaren till e4 visar sig snart.
24.Tg1?? Dxg5
Jaha, det var det. På 25.Dxg5 följer ju 25…Sf2 matt. Det var därför han borde ha dragit springaren till e4 före trippleringen. Resten är förtvivlan.
25.Lf1 Dxg3 26.Txg3 Sxb2 27.Se4 Lb7 28.Sg5 Lxd5 29.h4 Tf4 30.Th3 Sd1 31.Th2 Sxf2+ 32.uppg.