fredag 28 augusti 2009

Helgguiden

Den här veckoändan avslutas turneringarna i Barcelona (Lars Karlsson 6/7) och Brezova (Ralf Åkesson 5/7) samt matchen mellan de erfarna och stjärnskotten i Amsterdan. Till det senare evenemanget återkommer jag längre ner i den här helgguiden med ett bildreportage.

Med början på måndag klockan 15 ska det bli spännande att följa Ungdoms-EM i Fermo, Italien. Åtta svenska juniorer ställer upp: Inna Agrest (F18), Rasmus Janse (P18), Angelina Fransson (F16), Nils Grandelius (P16), Jessica Bengtsson (F 14), Louise Segerfelt (F14), Linus Johansson (P14) och Tom Rydström (P12). Grannen Stellan Brynell finns med som huvudcoach och drar i väg söderut söndag morgon.

Direktsändning är utlovad och förhoppningsvis får vi se Nils Grandelius partier på skärmen rond efter rond. Han är högst rankad i P16 och fältets ende IM. Det kommer säkert att bli tufft att leva upp till favoritskapet. Svenskt schack är inte precis bortskämt med internationella juniortitlar. Vi får se …

På hemmaplan blir det Lundinblixten i Stockholm i dag fredag samt Frans G Bengtsson minnesturnering i Lund och Stångåslaget i Linköping på söndag. Följ turneringarna på www.schack.se.


BILDREPORTAGE FRÅN AMSTERDAM
FOTO: CALLE ERLANDSSON


Ljubomir Ljubojevic var inte riktigt nöjd med belysningen inför första ronden på NH Grand Hotel Krasnapolsky, men huvuddomaren Geurt Gijssen hade en förklaring till hands: ”Det är samma ljus som förra året. Det är du som har blivit ett år äldre.”

Det är schackmecenaten Joop van Oosterom som betalar kalaset. Förra gången stod hans bekväma fåtölj vid ringside, men den här gången fanns den inte där. Det sades att han kanske skulle dyka upp till en senare rond. Han arrangerar matcher och turneringar mest för sitt nöjes skull och är inte ett dugg intresserad av att slå på trumman för sina tillställningar.


Peter Svidler mot Hou Yifan i första ronden. Svidler är matchens högst rankade spelare men ser nog evenemanget mer som en träff med kompisarna än som en strid på blodigt allvar. Kort sagt, han är mycket social.


Femtonåriga Hou Yifan är matchens yngsta spelare och den enda tjejen i sällskapet. Det är inte en alltför djärv gissning att det är hon som ska ta över som världens bästa kvinna efter Judit Polgar.


Peter Heine Nielsen är det nordiska inslaget i Amsterdam. Han var med även för tre år sedan, men då som sekundant åt Magnus Carlsen. Peter Heine har aldrig haft högre ratingtal än nu och man kan bara spekulera i hur mycket arbetet med Carlsen och Viswanathan Anand har betytt för hans spelstyrka.


För den bäste poängplockaren i ungdomslaget väntar en biljett till franska Rivieran nästa år och deltagande i Amberturneringen. Inför helgens avslutande ronder ligger Jan Smeets bäst till för den belöningen.


Hikaru Nakamura har varit på väg att slå sig in bland världens topp tjugo, men han mådde inte alls bra när han anlände till Amsterdam. Under partiet mot Alexander Beljavskij, som amerikanen vann efter vackra svängar, var han tvungen att gå ut på toaletten ett par gånger och spy. Men här fungerar det inte med sjukskrivning. Läs mer om Hikarus vedermödor på hans blogg.


John Nunn fick hjärtproblem förra gången han spelade i Amsterdam och bestämde sig då för att sluta spela tävlingsschack. Men han kommer gärna tillbaka som åskådare och fotograf. Jag påminde honom om att vi hade träffats en gång i Lübeck i samband med en dubbelrond i Bundesliga. Lübeck drog sig senare ur högsta divisionen när sponsormedlen sinade. Vad hände egentligen, ville sponsorn lägga sina pengar på andra projekt? Nunn gav en överraskande förklaring till uttåget: sponsorn hamnade i fängelse.


John Nunn och Peter Svidler. I vissa avseenden tycks Svidler vara lika engelsk som engelsmännen. Det handlar till exempel om hans enorma intresse för cricket.


Första gången jag träffade Genna Sosonko var i Malmö i december 1974. Vi stötte samman på Caroli City, men jag visste att han var i stan. Jag var då turneringsledare för Malmö Open, en turnering som jag tog initiativet till 1971, och han var en av deltagarna. Numera njuter jag i fulla drag av hans historiska artiklar i New In Chess Magazine. Genna är en stjärna. I Amsterdam uppträdde han i kommentatorrummet.


Vi kollade de två första ronderna på Krasnapolsky, men höjdpunkterna för min del var middagarna i goda vänners lag. Bilden är från ett av dessa tillfällen. Kring bordet sitter från vänster och hela varvet (en del är skymda): Jurgen Stigter, Gunnar Finnlaugsson, Calle Erlandsson, Lars Grahn, Yasser Seirawan, Yvette Seirawan-Nagel, Ian Rogers, Cathy Rogers, René Olthof, John Donaldson och Holly (Johns flickvän).

Ian och Cathy kommer från Australien men tillbringar en del av året i sin lägenhet i Amsterdam. De var fasta medarbetare i TfS under min tid som redaktör. Nu rapporterar de från matchen i Amsterdam bland annat till det amerikanska schackförbundets (USCF) hemsida. Under kvällen skulle Yasser briljera med sitt uttal av svenska räkneordet ”sju” och det lät ungefär lika fel som när han försökte första gången för trettio år sedan. Ian å sin sida satte det korrekta uttalet i första försöket. Imponerande. Efteråt kom jag att tänka på att han kanske hade tjuvtränat med sin vän Rolf Lundquist, som bodde i Australien under många år. Ian berättade för övrigt att han aldrig har lyckats besegra Rolf trots, om jag minns rätt, ett halvdussin försök.

Apropå USCF så berättade den amerikanske förbundskaptenen John att det inte är säkert att man har råd att skicka ett lag till Lag-VM i Turkiet i början på nästa år. Det är den rättsliga striden som jag redogjorde för här som håller på att ruinera USCF. I fjol uppgick förbundets advokatkostnader till cirka 400 000 dollar (om jag minns beloppet rätt). Vansinne.

Jag frågade René, redaktör för NIC Magazine, hur det går med Jan Timmans biografi. René kunde berätta att det inte är en självbiografi utan en biografi författad av den holländske journalisten John Kuipers. Och den ska vara på gång. Jag har för övrigt aldrig sett Timman på Krasnapolsky. För två år sedan flyttade han från Amsterdam till Arnhem, vilket kan vara en av anledningarna till att han inte dyker upp.


LG, Yasser och Yvette. Det är alltid en högtidsstund att träffa gamle vännen Yasser och stämma av i minnesbanken. I ”Bilden berättar” har jag visat fram flera bilder från Merano 1981, vilket nog är det mest fantastiska schackevenemang jag har upplevt. Yasser var då Viktor Kortchnois sekundant. Under kvällen var det mycket intressant att lyssna på Yassers och Ians recensioner av olika olympiader. Det kan finnas anledning att återkomma till de av deras historier som jag kan skriva om utan att bryta förtroenden.

De två sista bilderna är tagna av en kypare respektive Jurgen Stigter.