tisdag 14 juli 2009

Dagens Allehanda (tisdag)

Från olika håll har det inkommit ännu ett kuriöst alster som platsar i samlingen av uppseendeväckande uppgjorda remipartier. Vi känner igen temat från partiet Pähtz–Tischbierek. Vi förflyttar oss till Junior-SM i Borlänge 1995.

Johan Upmark
Robin Johansson

Engelskt (?)
Borlänge 1995
1.c4 h5 2.h4 a5 3.Da4 Ta6 4.Dxa5 Tah6 5.Dxc7 f6 6.Dxd7+ Kf7 7.Dxb7 Dd3 8.Dxb8 Dh7 9.Dxc8 Kg6 10.De6 patt


Domaren i Borlänge var inte lika överseende som den i Berlin förra veckan. André Nilsson beskrev konsekvenserna i sitt turneringsreferat i Schacknytt nr 6/95:
”På förhand överenskomna remier förekommer allmänt inom schacket och det är få som ser snett på det så länge det sköts ’snyggt’. I det här fallet tyckte dock domaren att det hade gått för långt och gav spelarna varsin varning och dömde förlust för båda (0-0). Inte ens en skriftlig ursäkt räckte för att rubba det hårda domslutet. Som en parentes kan nämnas att denna rekordsnabba patt faktiskt inte är någon datorprodukt, utan härstammar från problemgeniet Sam Loyd, som konstruerade den redan på 1800-talet.”
De båda juniorerna kan möjligen beskrivas som pionjärer, för detta remiparti har efter det upprepats flera gånger.

En av de flitigaste och mest oumbärliga medarbetarna i Schacknytt när tidskriften byggdes upp på 1970-talet var Hans Svedbark. Han försåg tidskriften med massor av bilder. Han spelade samma roll för Schacknytt då som Calle Erlandsson gjorde under mina år som TfS-redaktör. Nu har jag fått ett mejl av Hasse med anledning av det ovan nämnda inlägget om uppgjorda remipartier. Det är han som har tagit bilden av Ken Rogoff till vänster och här är vad Hasse har på hjärtat:
”På tal om Rogoffpartierna måste jag berätta följande historia: Junior-VM spelades i Stockholm 1969 i samband med att det nya Schackhuset invigdes på Hornsgatan 82 B. Jag var med som funktionär vid demobrädena. Då träffade jag för första gången USA:s juniorrepresentant Kenneth Rogoff, 16 år (se bilden från augusti 1969). 36 år senare ser jag en DN-artikel (18 november 2005) som handlar om honom. Jag tar fram mitt foto från 1969 och känner igen honom! Han dyker upp igen i DN-artiklar 4 februari 2009 och 29 juni 2009. Rogoff, född 1953, gift och pappa till två barn, är numera en av världens främsta forskare kring växelkurser, penningpolitik och kapitalrörelser. Han är dessutom rådgivare till Sveriges Riksbank. Så här svarade ekonomiprofessorn på en fråga i DN den 29 juni 2009 om de ekonomiska utsikterna: ’Man kan jämföra världsekonomin med patienten som nyligen har överlevt en hjärtattack, tack vare massiva intensivvårdsinsater. Den mest akuta faran är över, men läget är fortfarande skört. Och det tar lång tid innan allt är bra igen.’ Han blev stormästare men slutade spela schack i mitten av 1980-talet. Slutsatsen: världen är bra liten.”

Vem hade den högsta prestationsratingen under SM i Kungsör? Emanuel Berg? Nope. Svaret för sökas i en annan grupp. Det var Kaj ”Skräcken” Engström som med sina 7 av 7 i Mästarklassen, andra veckan, fick en prestationsrating på ”orimligt höga” (Kajs egen formulering) 2850. Min källa: Anders Åström, Bodens SK. Det ger förstås lite klirr i elo-kassan. Kaj har skickat över ett av sina SM-partier.

Ulf Wallgren
Kaj Engström

Sicilianskt (B 42)
1.e4 c5 2.Sf3 e6 3.d4 cxd4 4.Sxd4 a6 5.Ld3 Lc5 6.Sb3 La7
Den här ställningen ägnar Stefan Winge drygt en sida i Korrschack nr 2/09 i sina kommentarer till partiet Bross–Winge i korr-VM. Lös medlemsavgiften till SSKK – se vänsterspalten – och se till att du får Korrschack! Det gör livet vid schackbrädet lite lättare.
7.Sc3 Sc6 8.0-0 Dh4 9.g3
Bokdraget är 9.De2.
9…Dh3 10.Df3 Sf6 11.Dg2 Dh5 12.Kh1 b5
Efter detta drag kan man ställa sig frågan: står inte damen lite trångt på h5? Svaret är: jo. Efter 13.Le2 Dg6 14.f4 är hotet f4-f5 ganska otäckt. Wallgren leker med samma idé men utför dragen i en ordning som tillåter nålsticket b5-b4.
13.f4 b4 14.Le2 Sg4 15.Sa4 f5 16.exf5 exf5 17.Lc4


Ett mycket intressant läge. Svarts kung är fastnitad i centrum, men vits kung står inte heller särskilt bekvämt. Jag har en känsla av att Kaj trivs utmärkt i den typen av oklara ställningar.
17…Se7
Nu vill Fritz neutralisera hotet Lb7 med 18.Sac5.
18.h4
Det eliminerar indirekta hot mot h2, men det säkrar också springarens utpost på g4. Nackdelarna överväger.
18…Tb8 19.Sac5 Dg6
Damen kan vara nöjd med att ha provocerat fram h2-h4 och kan övergå till att hjälpa löparparet med långdistansskjutningarna på diagonalerna mot vits kung. Springaren på c5 ”förhindrar” Lb7 och ska irriteras.
20.Te1 Dd6 21.Dg1 Dc6+ 22.Dg2 Dd6 23.Dg1 Dc7 24.Dd4 Lb7+ 25.Ld5
På 25.Kg1 avgör 25…Dc6.
25…d6
Svarts underbara löparpar triumferar.
26.Se6
Han gör ett sista desperat försök att komma åt svarts centrumbaserade kung.
26…Dxc2 27.Sxg7+ Kd8 28.Se6+ Kd7 29.Sec5+ Lxc5 30.Sxc5+ dxc5 31.Txe7+ Kxe7 32.Dg7+ Kd6 33.Ld2 Lxd5+ 34.Kg1 Dxd2 35.uppg.

I vänsterspalten har jag lagt till direktsändningslänken från öppna skotska mästerskapet i Edinburgh.