Med glädje publicerar jag Johan Sigemans första rapport från schackspelarnas paradis, det vill säga Wijk aan Zee.
Wijk aan Zee! Vilken underbar klang detta namn har i alla schackspelares öron! Nu har vi anlänt för ytterligare ett besök i detta schackets Mekka (eller Wimbledon om man inte vill råka in i religiösa diskussioner). Vi är lika med undertecknad samt Johan Berntsen och Bengt Kvisth, gammal (nåja) schackspelare och stor schackentusiast som till vardags är chef för Sandvik i Svedala.
Den lilla byn Wijk aan Zee (som ligger inom Beverwijks kommun) har bara 2 400 bofasta invånare. På sommaren invaderas den av semesterfirare som med liv och lust kastar sig i de salta vågorna. En annan och betydligt tristare invasion ägde rum under andra världskriget då den tyska armén snabbt lade under sig Holland och därefter byggde en befästningsvall längs med kusten. Just Wijk aan Zee var en av de platser där tyskarna satsade extra med bunkrar, spaningsanläggningar och omfattande minering både till havs och på land (”Festung Ijmuiden”). En del av denna fästning kan man fortfarande se. Alla invånare i den lilla byn blev tvångsevakuerade till områden längre in i landet. Först i juni 1945 kunde de flytta tillbaka till sina tomma hus. De tyska soldater som blev tillfångatagna av de allierade tvingades ”städa upp” i minfälten kring byn genom att på led gå genom område efter område för att man skulle kunna konstatera var mineringarna fanns.
I januari varje år består i stället invasionsarmén av schackspelare av alla slag. Så mycket trevligare! Hittills har vi träffat på Jan Smeets, Maxime Vachier-Lagrave, Alexei Shirov och Anish Giri. I eftermiddag blir det stor invigning med lottning av A- och B-grupperna. En rapport därifrån kommer senare. Nu skall vi strax äta en lunch med Anil Surender som ju är med i domarteamet i tävlingen. På återhörande!
Johan Sigeman