Sverigemästaren Hans Tikkanen. Foto: Peter Halvarsson
Det verkade så upplagt för Hans Tikkanen ett par timmar in på slutronden. Han hade en halv poängs ledning, ingen av de närmaste förföljarna såg ut att ha någon vinstchans i sina partier medan han själv hade en frisk merbonde mot Emanuel Berg och solid ställning. En remi skulle av allt att döma räcka för att försvara SM-titeln. Men då blev Hans oförsiktig och släppte in Emanuel i partiet igen. Emanuel utnyttjade sina chanser på bästa sätt och när tidsnöden tillstötte såg det plötsligt kritiskt ut för Hans. Det slutade med att Hans förlorade. En häpnadsväckande scenförändring.
När slutrondens sista drag var gjort visade det sig att det var fyra spelare på 5,5 poäng: Emanuel Berg, Bengt Lindberg, Axel Smith och Hans Tikkanen. Nils Grandelius försatte sina chanser genom att förlora mot Erik Hedman.
Rond 9
Nils Grandelius – Erik Hedman 0-1
Erik Blomqvist – Eric Vaarala 1-0
Jonny Hector – Pia Cramling 0-1
Axel Smith – Bengt Lindberg remi
Hans Tikkanan – Emanuel Berg 0-1
Slutställningen: Hans Tikkanen, Bengt Lindberg, Axel Smith och Emanuel Berg 5,5; Grandelius och Cramling 5; Blomqvist 4,5; Hedman 4; Hector 3,5; Vaarala 1 poäng.
Enligt reglerna väntade ett särspel. Turneringsledaren Tapio Tikkanen bestämde att det skulle bli en bergerturnering med betänketiden tio minuter plus två sekunder per drag. Om det var två eller flera spelare på förstaplatsen efter snabbschacket skulle det bli blixt och om så krävdes ett sista harmageddonparti.
I kommentatorrummet tippade grannen Stellan att Emanuel skulle ta hem det. Det var lätt att följa med i resonemanget. Hans skulle vara påverkad av sin avslutande förlust och den skicklige snabbschackspelaren Emanuel upprymd efter sin mirakulösa återkomst. Men redan i första särspelsronden såg det ut som om Bengt skulle sänka Emanuel:
Emanuel Berg – Bengt Lindberg
Vit drar
17.b4?
Vit kan bara drömma om 17...Lb6? 18.Sxd5, så svaret kan inte ha kommit som en överraskning för Emanuel.
17...Sxb4! 18.axb4 Lxb4 19.Sde2
Alternativet är 19.Kb2.
19...Da5! 20.Kb1 Sb5 21.Ld4 Sxd4
Bättre är 21...Lg4!.
22.Lxh7+!
Emanuel lyckas trolla fram ett motangrepp.
22...Kxh7 23.Dxd4 Lg4 24.h5 Lxe2
Frestande men det hade varit bättre att lämna över b-linjen till damen med 24...Lc5!.
25.h6!
Nu följer en halsbrytande kungsjakt.
25...Lxc3 26.hxg7+ Kg6 27.Th6+ Kf5 28.Tf6+ Kg4
29.Dg1+
Och bara så. Inte 29.Tg1+ Kf3.
29...Kf3 30.Dh1+ Ke3 31.Dh3+ Kf2 32.Dh2+ Kf3 33.Dh3+ Kf2 34.Dh2+ Kf3
Vid det här laget var nog båda parter inställda på remischackar.
35.Dh5+?
En ny schack på h3 borde ha utdelats, för nu kunde Bengt ha tagit ett rejält steg mot SM-titeln med 35...Kg3! 36.Tg1+ Kf2 och kungen slinker, till exempel 37.Dh2+ Ke3 38.Tg3+ Lf3!! (inte 38...Kd2?? 39.Td3+ Ke1 40.Dg1+ Lf1 41.Dg3+ Ke2 42.De3 matt) 39.Dg1+ Ke4
analysdiagram
Svarts kung är centraliserad och säker - till skillnad från vits kung.
35...Kf2 36.Dh2+ Kf3 37.Dh3+
Den här gången blev det rätt.
37...Kf2 38.Dh2+ Kf3 remi
Inför sista särspelronden ledde Bengt och Hans på 1,5 poäng och då väntade ett rent finalparti. Där vann Hans Tikkanen och på något vis kändes det som om rättvisa skipades. Bengt Lindberg tvåa, Axel Smith trea och Emanuel Berg fyra.
Michael Widenkeller (Mästarelitgruppen), Bengt Hammar (Veteran-SM) och Philip Lindgren (JSM-gruppen) ledde inför sista ronden och slog vakt om sina förstaplatser.
Det skulle vara trevligt att kunna erbjuda en efterskörd från Falun, men då får ni deltagare i de olika grupperna mejla över lämpligt material.
Foto: Peter Halvarsson