Wien Open – rond 7

Isak Storme och Milton Pantzar har 4,5 poäng med två ronder kvar.

Foto: Lars O A Hedlund 

MAX WAHLUND:
Det är inte lätt att bevaka de övriga svenskarna i Wien. Idag var Milton klar när jag knappt hunnit börja mitt parti. Jag lyckades hinna upp honom och frågade hur det gått, han gjorde en tumme upp. ”Vad fort det gick!” ”Ja, men han spelade verkligen inte bra ...”

Inte var det lättare att hålla koll på de övriga två i A-gruppen, Ralf Åkesson och Isak Storme, som satt vid de livesända brädena. Området är avspärrat med sammetsrep – när jag klev in för att ta en titt dök en man med Fide-nål upp och avvisade mig artigt. Ska man se de brädena det handlade om får man gå längst bort i den enorma festsalen och kliva in i cafeterian som ligger strax bredvid. Inget man gör allt för många gånger under pågående parti.

Nåväl, jag fick följa Ralfs parti hemifrån till slut. Det blev ett damslutspel som togs remi efter drygt sex timmar, och inte utan vissa lurigheter:

Alberto Barp – Ralf Åkesson 

Vit drar

Vad nu, har vit satt bort sin fribonde? Här följde 119.Kc5 och bonden är förgiftad, damschacken på h1 blir dödlig. Men Ralf gick förstås inte i den lätta fällan.

Därmed är Ralf åter bäste svensk på 5/7. Juniorerna har 4,5 och jag 3,5. Ungefär som väntat alltså inför de sista två ronderna.

Dagens utflykt för min del gick till Bratislava, en timme bort med tåg. Här var ju Milton och Isak alldeles nyss men jag har aldrig sett Slovakiens huvudstad. Det finns liknande slott och kyrkor som i Wien men staden är märkbart mer sliten och i sämre skick. 30 år har gått sedan kommunismens fall, ändå är spåren så tydliga.

Jag sökte i alla fall upp det judiska museet och dess Richard Réti-utställning. Réti, som föddes strax utanför Bratislava, kom från en judisk familj.

Utställningen bestod bara av ett enda litet rum med några fotografier och lite text. Stort utrymme ägnades åt Retis vinstparti mot Capablanca i New York 1924, med en stor tidningsartikel om partiet, refererat ungefär som en fotbollsmatch.

Här fanns också avbildningar av några av de berömda schackfrimärkena från Niger. Nu är frågan: kan läsekretsen avgöra när och var dessa partier är spelade? Jag tror själv att Keres–Capablanca är från AVRO 1938, men de övriga går jag bet på.

Resultat
Partier