INGEMAR JOHANSSON:
Jag har egentligen aldrig brytt mig om den här nyordning med poängberäkning på fotbollsvis, alltså att även schackspelare tilldelas 3 poäng vid seger och 1 vid remi, men nu är det kanske dags. Den beräkningen gällde i Biel och därför visade det sig att Etienne Bacrot inte hade vunnit turneringen på 6 poäng, som jag först trodde, utan att istället hela fyra spelare kivades om förstaplatsen, alla med ståtliga 14 poäng i bagaget. Därför avslutades turnering med en extradag och ett särspel mellan dessa spelare, förutom Bacrot, även Ding Liren, Alexander Moisejenko och Maxime Vachier-Lagrave.
Där blev det den sistnämnde som drog det längsta strået, men innan vi kommer så långt ska vi dröja en stund vid det parti som i den enligt spelschemat sista ronden bidrog till extradagen. Med hänsyn tagen till fotbollsberäkningen, så var ställningen den att om Ding Liren som svart i sitt parti mot Maxime Vachier-Lagrave vann eller klarade remi så var han ensam segrare i turneringen. Om däremot fransmannen segrade så stod vi just inför särspelet med fyra deltagare. Partiet tog sig ett märkligt uttryck; trots att Ding Liren spelade sitt älskade Kungsindiskt, så misshandlade han öppningen och vid runt 25:e draget såg det ut som om Maxime med de båda efternamnen skulle ro hem en enkel seger. Dock missade han några klara vinstvägar i mittspelet samtidigt som Ding kämpade med rent desperat påhittighet. I det tornslutspel vari allt så småningom mynnade ut gjorde fransmannen flera vinstförsök, innan han försökte den plan som här följer:
Maxime Vachier-Lagrave – Ding Liren
Vit drar
60.Kg4!?
Med planen att få med f-bonden och öka trycket på svart.
60...Kg6 61.f4 f5+
Svart kan inte tillåta f4-f5.
62.Kf3 Td8 63.Td2 Td7
Svart är helt förlamad och kan bara vänta och se vad vit gör.
64.Td5 Td8
65.Tbb5 Tdxd6
Vad annars?
66.Txf5 Te1 67.Tg5+ Kf6 68.Tbf5+ Ke6 69.Te5+ Txe5 70.Txe5+ Kf6 71.Ke3
71...Tb6?
Finns det någon räddning för svart får den nog sökas i varianten 71...Td1 72.Tb5 Th1 73.Ke4 Th3 74.Tb6+ Ke7 75.Kf5 Te3,
Analys
men efter 76.Tb4 Tg3 77.Ke5 Te3+ 78.Te4 Td3 79.Te2 Kf7 80.Ke4 måste svarts torn lämna tredje raden och vit bör vinna.
72.Kd3 Td6+ 73.Kc3 Td1 74.Te4 Kf5 75.Td4!
75...uppg.
Själva särspelet var så ordnat att först möttes spelarna i blixt, varvid Moisejenko slog ut Bacrot och Vachier-Lagrave gjorde detsamma med Ding Liren. Finalen spelades sen i två snabbpartier, där Vachier-Lagrave i det första fick in en rolig kombination mot Moisejenko.
Maxime Vachier-Lagrave – Alexander Moisejenko
Svart drar
20...Le7?!
Hade Moisejenko anat vad som komma skulle hade han säkerligen dragit 20...b6!.
21.The1 f6?
Gör bara ont värre. 21...b6! var fortfarande möjligt.
22.Lxa7! Td8?
Moisejenko tror sig kunna gardera 22...Txa7 23.Td7 Lc5 24.Td8+ Kf7 25.Txh8, men möts av ett nytt dråpslag.
23.Lc5!
23...uppg.
Det andra snabbpartier blev en spännande historia där ukrainaren ett tag tycktes ha avgörande fördel. Vad han däremot inte hade var gott om tid, och till sist tog man remi genom dragupprepning.
Slutställning:
1) Maxime Vachier-Lagrave (segrare efter särspel) 14; 2) Alexander Moisejenko 14; 3-4) Ding Liren, Etienne Bacrot 14; 5) Jan Nepomniatjtji 10 poäng; 6) Richard Rapport 6 poäng.
Partierna genomspelbara.
