måndag 12 december 2011

London Chess Classic – rond 9

Vladimir Kramnik spelade på remi i slutronden mot Levon Aronian, som var med på noterna. Foto: John Saunders

INGEMAR JOHANSSON:
I sista ronden förstod man snart att det kämpades vid två bräden och arrangerades en säker transport till remin på två andra. Att Vladimir Kramnik inte hade någonting emot ett oavgjort resultat var självklart, eftersom han i så fall skulle vinna turneringen på särskiljning, även om främste konkurrenten Magnus Carlsen vann sitt parti. Och Levon Aronian gjorde inga större anstalter för att sätta käppar i hjulet för Kramnik. Efter 32 drag hade man uppnått ett absolut jämnt slutspel med likfärgade löpare och delade planenligt poängen.

Luke McShane kan utan vidare utnämnas till turneringens stora positiva överraskning. Han har kämpat som en furie i parti efter parti och visat sig i stort sett jämbördig med de främsta. Det märkliga däri är att han knappast kan kallas för profesionell schackspelare. Han livnär sig som mäklare i värdespappersbranschen. Det är inte utan än att man önskar honom ett mer meningsfyllt öde. Full satsning på schacket till exempel. I dagens parti var han nog ändå nöjd med remi och när även världsmästaren Vishy Anand klart visade att hans håg stod till samma sak, styrde man gemensamt ett ganska händelselöst Caro-Kannparti in i dragupprepningens trygga hamn.

Magnus Carlsen hade desto mer att kämpa för mot Nigel Short, även han underbarn på sin tid. Det var emellertid länge sen och trots att Magnus egentligen aldrig fick ut nånting av vare sig öppningen (han hade svart i ett udda Italienskt parti) eller mittspelet, verkade det som han försökte trötta ut sin 25 år äldre motståndare. I 38:e draget var allting avbytt utom varsitt torn och tre bönder för vit, två för svart, alla på kungsflygeln. En teoretisk remi således, även om det var Magnus som måste iaktta försiktighet samtidigt som det väl var han som hetast ville vinna. Man höll på i 40 drag till och tog remi först i 78:e draget.

Hikaru Nakamura spelade som vit Kungsgambit mot Michael Adams, som väl får sägas vara turneringens negativa överraskning. I det här partiet spelade han emellertid länge utmärkt och såg ut att kunna avsluta med en seger. Men så kom tidsnöden och allt var plötsligt förbi. Naturligtvis kan man tycka att Nakamura hade tur, men granskar man hans partier har jag en känsla av att man ska finna att han spelar lite grann i Laskers efterföljd och hela tiden strävar att ställa motståndaren inför svåra problem. Den taktiken var inte direkt någon framgång i Moskva, men här lyckades den desto bättre. Dagens vinst innebar att USA:s nya hopp trängde sig in mellan Kramnik och Carlsen och erövrade andraplatsen.

Hikaru Nakamura – Michael Adams
Kungsgambit (C36)
1.e4 e5 2.f4 exf4 3.Sf3 d5 4.exd5 Sf6 5.Lc4 Sxd5 6.0–0 Le6 7.Lb3 c5 8.Kh1
En sällan spelad variant. Vanligare är 8.d4.
8...Sc6
Här har tidigare spelats 8...Le7 9.d4 0–0 10.c4 Se3 med fördel för svart, Fier-Saralegui, OS 2006, ½–½, 71.
9.d4 c4


10.La4!?
Nakamura väljer en komplicerad fortsättning framför det något flacka 10.Lxc4 Se3 11.Lxe3 Lxc4 12.Lxf4 Lxf1 13.Dxf1 Sxd4, trots att vit verkar ha kompensation för kvaliteten i svarts dåliga utveckling, framför allt.
10...Ld6 11.b3 c3!
Effektivare än 11...Sb6, t.ex. 12.Lxc6+ bxc6 13.Se5 Lxe5 14.dxe5.
12.Dd3 0–0 13.Lxc6 bxc6 14.Sxc3 Te8 15.Sxd5 Lxd5


16.c4
Intressant var 16.Ld2, t.ex. 16...Le4 17.Dc4 Df6 18.Tae1!?.
16...Le4 17.Dc3 a5 18.a3 f6 19.Lb2 Ta7


20.Tad1?!
Efter 20.Tae1!? a4 21.Sd2 Lg6 22.bxa4 Lf7 23.c5 Lc7 24.Dc2 är ställningen i det närmaste jämn. Nu tar svart alltmer över.
20...Tae7 21.b4 axb4 22.axb4 Kh8 23.Db3 Tb7 24.Lc3 Db8 25.b5 cxb5 26.c5 b4 27.Ld2 Lf8 28.Tde1 g5 29.Dc4 g4


30.Sh4?!
Först 30.c6 hade bringat oro i de svarta leden, t.ex. 30...Tg7 31.Sh4 f3 32.d5 De5 33.Lh6.
30...f3?!
Dubbelfel! Svart borde i sin tur ha fortsatt med 30...b3!?, t.ex. 31.Lxf4 Dc8 32.Le5 b2! 33.Lxf6+ Lg7 34.Lxg7+ Kxg7 35.d5 b1D med vinstställning.
31.d5 fxg2+ 32.Sxg2 Lf3 33.Kg1 Tc8 34.c6 Tb5


35.Sf4
Adams var nu i kraftig tidsnöd och tragiskt nog begår han nu tre fel i rad och tappar fullständigt greppet om partiet. Här borde han till att börja med ha spelat 35...b3!.
35...Lc5+?! 36.Le3 Lxe3+!?
Och här 36...Db6!.
37.Txe3 Db6 38.Tfe1


38...b3?
Slutligen hade 38...Ta5! räddat dagen för Adams, t.ex. 39.Kf1 Ta1 40.Te7 Txe1+ 41.Txe1 b3 varefter vit kanske står en hårsmån bättre, men knappast mer.
39.Dc3 Tf8 40.Se6 b2 41.c7 uppg.

Slutställning:
1) Vladimir Kramnik 16; 2) Hikaru Nakamura 15; 3) Magnus Carlsen 14; 4) Luke McShane 13; 5-6) Viswanathan Anand och Levon Aronian 9; 7) Nigel Short 6; 8) David Howell 4; 9) Michael Adams 3 poäng.