MATTI SVENN:
First of all: Det är fantastiskt starkt av Manhem att anordna en GM-turnering av denna kaliber i Göteborg. Vi är inte bortskämda med det. Den jämförelse som kan göras i modern tid är Göteborgsturneringen 1971 när världsmästarna Boris Spasskij och Nona Gaprindasjvili var här och spelade i samband med 350-årsjubileet.
Första ronden präglades inte av några blixtrande angreppspartier utan mer av försiktigt manövrerande på alla bord. Som spelare vill man förstås komma in så bekvämt som möjligt i turneringen. En säker remi kan man säga att Norges tvåa Jon Ludvig Hammer tog med de vita pjäserna mot Michael Richter. Detsamma kan sägas om Tiger Hillarps parti mot Jasmin Bejtovic, även om Tiger ganska länge försökte utnyttja Bejtovics positionellt riskabla 13...g5.
Manhems egna representanter i turneringen, Magnus Carlhammar och Victor Nithander, hamnade byngligt på det på olika sätt. Carlhamnar tänkte väldigt länge i öppningen mot Axel Smith och fick betala för det med tidsförlust i remiställning. Nithander spelade lite väl försiktigt mot Emanuel Berg som vit i Najdorfvarianten och efter att Berg mer än väl utjämnat efter 34 drag var han vid draget i den här ställningen:
Victor Nithander - Emanuel Berg
Svart drar
34...axb4 35.Dxb4 Sd3 36.Dd2 De5 37.Lc2?
Vit har en passiv ställning och i begynnande tidsnöd blir det lätt feldrag. Men sanningen är att ställningen inte är enkel att försvara. Efter t.ex. 37.h3 Sb2 38.Df2 f6 39.Lg4 Kg7 faller antingen a4 eller c4. Efter partidraget är första raden ytterst sårbar.
37...Dd4! 38.Kh1
38...Te1!
Och svart vinner material.
39.Txe1 Sf2+ 40.Dxf2 Dxf2 41.Te8+ Kg7 42.Ld3 Dd2 43.Lf1 Dd1 44.Kg1 Dd4+ 45.Kh1 Df2 46.Ld3
Vit försöker bygga ett ointagligt fort men ges inte tid till det.
46...g5! 47.h3 h5 48.Te4 f5 49.Te6 g4 50.hxg4 hxg4 51.Kh2 Df4+
Vits löpare ryker alternativt blir han matt efter 52.g3 Df2+ och 53...Df3+ eller 52.Kg1 g3.
52.uppg.
Hur man spelar i den ”eviga” tidsnöden (+30 sekunder plus sparad tid efter 40 drag) fick man se när Sune Berg Hansen rutinerat flyttade runt pjäserna mot Daniel Semcesen för att öka sin betänketid, alltmedan han tänkte på hur det avgörande genombrottet e4-e5 skulle genomföras.
Sune Berg Hansen – Daniel Semcesen
Vit drar
Vit har kopplat ett litet grepp. Nu gäller det först att maximera alla pjäserna och under tiden helst även öka tiden på klockan.
53.Kh3! Ke7 54.Kh4 Kd8 55.Lh5 Ke7 56.Ld1 Kd8 57.Tc4 Ta3 58.Lh5 Sh8 59.Tb4 Kc8 60.Le8 Ta6 61.Kh5 Tb6 62.Ta4 Tb8 63.Lc6 Kd8 64.Ta7 Tc8 65.Ta1 Tb8 66.Ta2 Ke7 67.Ta7 Kd8 68.g4!
Man får Karpov-vibbar av vits spel. Med relativt enkla medel är svart i en dragtvångsliknande ställning. Huvudhotet e4-e5 är det som ska avgöra partiet, men innan dess ska svart även få fundera på sidohotet g4-g5.
Hade partiet gått till avbrott som på den gamla goda tiden hade det varit över inom ett tiotal drag. Nu däremot på den nya goda tiden har spelarna cirka 5 minuter per man kvar, och för varje drag de gör får de 30 sekunders tillägg. Det betyder att båda parter måste dra relativt fort. Vit för att få så bra tid som möjligt för att räkna igenom konsekvenserna av e4-e5 och svart för att vit inte ska få räkna på hans tid.
Efter 24 drags förberedelser av vit uppstod till slut följande ställning:
92.e5! fxe5
Svart är försvarslös. Efter 92...Sf7 avgör e-bonden, t.ex. 93.e6 Sh8 94.Lc6 Ta8 (94...Ke7 95.Ld7 Ta8 96.Txc7) 95.e7+ Kxe7 96.Txc7+ Kd8 97.Txg7.
93.fxe5 dxe5 94.d6!
Och vit vinner.
94...Sf7
På 94...cxd6 avgör 95.Td7+ Ke8 96.f6! gxf6 97.Th7+.
95.dxc7+ Txc7 96.Txc7 Kxc7 97.Kg6 Sd6 98.Kxg7 h5 99.gxh5 Sxf5+ 100.Kg6 Sd4 101.Kf6!
Och h-bonden går inte att stoppa.
101...e4 102.h6 e3 103.Ld1 uppg.
