På sina ställen gjordes jämförelsen med tungviktsmatcher där boxarna går omkring och känner på varann i första ronden. Ungefär så kunde man uppleva första ronden i London.
Det var mötet mellan huvudkonkurrenterna Levon Aronian och Magnus Carlsen som tilldrog sig det största intresset. Först kom Carlsen in och slog sig ner alltmedan fotograferna kastade sig över honom. Så kom Aronian och placerade sin termos på bordet. Carlsen kontrade med att plocka fram en flaska med apelsinjuice ur sin väska.
Fide-presidenten Kirsan Iljumsjinov anlände med sitt hov för att göra det symboliska förstadraget, och jag trodde felaktigt att han skulle utföra Aronians 1.d4. Fel tänkt av mig. Den här turneringen placerades ursprungligen i Baku, men när Aronian vägrade att spela i Azerbajdzjan – en konsekvens av konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan – så flyttades den till London. Arrangörerna i Baku hade utlovats en friplats för Tejmur Radjabov, och den fick han behålla trots flytten i och med att ett oljebolag i Azerbajdzjan gick in som huvudsponsor. Radjabov fick alltså ett wild card, men kan knappast betraktas som okvalificerad. Han är trots allt världsfyra. För att återkomma till Iljumsjinovs bondeflytt, så utförde han det i partiet mellan Boris Gelfand och just huvudsponsorns favorit Radjabov. Iljumsjinov höll fast i bonden på d4 ett tag och log mot fotograferna. Partiet slutade med delad poäng.
Detta var en av de lustigaste ställningarna idag:
Levon Aronian – Magnus Carlsen
Slutställningen efter 31.Tc2
De båda hade säkert velat ta remi i ett lite tidigare skede, men det finns en regel som säger att det måste spelas minst trettio drag innan någon lägger fram ett remianbud. De fick göra några extra drag, och det var som en tyst överenskommelse att de skulle spela upp en symmetrisk ställning. Lite humor när det inte kunde bjudas på dramatik. Båda spelarna dök upp i videosändningen från kommentatorrummet – missa inte den! - och där förklarade sig Magnus nöjd med remin, medan Levon uttryckte lite besvikelse över att inte kunde pressa mer med vit.
Vasilij Ivantjuk är en humörspelare och anstränger sig för att komma i rätt stämning. Det tog ungefär fem minuter innan han drog 1.Sf3. Partiet slutade med att motståndaren Alexander Gristjuk kom i sedvanlig tidsnöd. Han hade åtta sekunder kvar för sitt 40:e drag. Fast, tsss, det är väl inte mycket till tidsnöd ...
Peter Svidler och Vladimir Kramnik spelade en intressant remi. Båda var mycket vältaliga i kommentatorrummet efteråt. Det överraskade mig, jag trodde inte att någon av spelarna skulle ställa upp där i en turnering av det här slaget. Och hälften av spelarna dök heller inte upp där.
Remier över hela linjen således. Partierna genomspelbara.
Noterar i förbigående att hälften av kandidaterna har deltagit i Sigemanturneringen: Carlsen, Radjabov, Gelfand och Ivantjuk.
* * * * *
”Min kropp är mitt tempel”, sa någon saligt. Funderade på det idag på väg till tandläkaren, där mitt garnityr skulle berikas med en krona. Den kostade lika mycket som en bra dator. Innan tandteknikern tog vid och formade låtsastanden bestämde tandläkaren och jag tillsammans färgen. Meningen är ju att det inte ska synas att det är fejk. Det fick bli a4. Undrar om Bent Larsen hade h4.
Resultatet av mina funderingar: Min kropp är mitt renoveringsobjekt.
* * * * *
Elitserien rond 7 pågår för fullt i skrivande stund. Betraktelser över den får vänta tills i morgon. Då blir det för övrigt också direktsändning från tyska Bundesliga.
