INGEMAR JOHANSSON:
Tionde ronden gick i tidsnödens tecken. Det enda parti där den inte var aktuell var uppgörelsen mellan Tejmur Radjabov och Peter Svidler. Radjabov verkade trött på att vara strykpojk och inbjöd Svidler till dragupprepning i tjugonde draget. Som vit mot Vladimir Kramnik klarade Alexander Gristjuk tidsnöden, men inte utan att göra allvarliga fel som gav Kramnik ett vunnet bondeslutspel. Magnus Carlsen spelade åter Rossolimovarianten mot Boris Gelfands sicilianska uppställning. Den senare råkade visserligen i tidsnöd, men tycktes klara av den tämligen galant, blott för att i näst sista draget före kontrollen snava till och ge Magnus en fördelaktig ställning med förbundna fribönder på damflygeln, vilka han suveränt lotsade mot målet tills Gelfand gav upp.
Dagens mest tragiska parti var det mellan Levon Aronian och Vasilij Ivantjuk. ”Chucky” överraskade väl alla utom sig själv med att spela Budapestgambit. På presskonferensen fick Aronian frågan om han var förvånad, men han menade att när det gäller Vasilij är det inte så stor mening med att förbereda sig. ”Han kan spela vad som helst.” Ivantjuk själv gav det kortfattade svaret att han spelade Budapestgambit för att han hade lust med det. Han kunde utan tvivel varianterna men tog förskräckligt lång tid på sig. Mer och mer påminner han om Friedrich Sämisch som med stigande ålder blev så fascinerad av alla förborgade varianter att han inte kunde slita sig från analysen, allt medan klockan gick.
Levon Aronian – Vasilij Ivantjuk
Budapestgambit (A 52)
1.d4 Sf6 2.c4 e5
Budapestgambit! En sällsynt gäst i toppturneringarna.
3.dxe5 Sg4 4.Sf3 Sc6 5.Lf4
Rubinsteins recept. Det spelades i stampartiet Rubinstein-Vidmar, Budapest 1918 och har fortfarande det bästa rykte, även om Rubinstein den gången förlorade.
5...Lb4+ 6.Sc3 Lxc3+ 7.bxc3 De7 8.Dd5 f6!?
En modern variant. I gambitens barndom spelades 8...Da3.
9.exf6 Sxf6 10.Dd3 d6 11.g3 0–0 12.Lg2 Lg4 13.0–0 Tae8 14.Tae1 Kh8 15.Sd4
Den här ställningen är ingalunda okänd. Den uppkom t.ex. i partiet Dlugy-Episjin, New York Open 1989. Ändå tänkte Ivantjuk här i 38 minuter.
15...Se5!
Även detta har spelats förut.
16.Lxe5 dxe5 17.Sf5!?
Det blir Aronian som kommer med nyheten. I föregångaren Piket-Reindermann, Rotterdam 2008, spelades 17.Sb3 c5 18.h3 och man tog remi.
17...Lxf5 18.Dxf5
18...Sd7!
Nigel Short uttryckte sin stora förtjusning över detta drag, som förvisso får vits dubbelbonde att se sjuk ut.
19.De4 c6
"Svart har kompensation för bonden och står rentav lite bättre." – Nigel Short.
20.Td1 Sb6 21.Td3 Dc5
22.Dh4
Ett alternativ var 22.e3, t.ex. 22...Da3 23.Td2 Dxc3 24.Tc2 Db4 25.c5!?.
22...g6 23.Le4 Kg7 24.Kg2 Dxc4 25.Tfd1 Dxa2 26.g4!?
Efteråt berättade Aronian att han var mycket nöjd med detta drag, "som borde ge mig goda chanser." Han blev övermåttan bönhörd.
26...Tf4?
Det hade varit bättre att hämta hem damen med 26...Dc4.
27.Lf5!
Ett vackert drag som Ivantjuk hade missat. Slår han löparen kommer en schack på sjunde raden. Nu tänkte han upp tre fjärdedelar av sin återstående tid.
27...Sd5
Stänger vägen mot sjunde och åttonde raden, men Aronian har en annan möjlighet. Och Ivantjuk har en ynka minut kvar.
28.Th3! Th8?!
Efteråt levde Ivantjuk upp lite grann när han fann möjligheten 28...h5 29.Dg5 Txg4+ 30.Lxg4 hxg4 31.Dh6+ Kf6 32.Dh4+ Kg7 33.Dh6+ Kf6 remi, men tack vare sin urusla hushållning med tiden hann han alltså inte se den under partiet.
29.e3 gxf5 30.exf4 Sxf4+
och Ivantjuks tid gick samtidigt ut. 1–0
Ställning efter tio ronder:
1) Carlsen 7; 2) Aronian 6,5; 3) Kramnik 6; 4-6) Gelfand, Gristjuk, Svidler 4,5; 7-8) Ivantjuk, Radjabov 3,5 poäng.
Partierna genomspelbara.
* * * * *
Har ni hört talas om Rajzel Zychlinsy? Kanske inte, hon är i vart fall ingen schackspelare, utan en diktare med jiddisch som modersmål (mame-lashn på det språket). Rajzel Zychlinsky föddes 1910 i Gombin, en "shtetl" (stad med jiddischtalande befolkning) i Polen. Jiddisch är som sagt hennes språk, men av den stora, rika jiddischkulturen i öst- och centraleuropa finns idag ingenting kvar. Nazisterna må ha rättfärdigat "Förintelsen" på rasmässiga grunder, men det råder inga tvivel om att själva jiddischkulturen med sin omilitäriska struktur och inbyggda frihetlighet stack dem alldeles förskräckligt i ögonen. Och även om de inte lyckades i sin föresats att utrota all världens judar, så lyckades de i vart fall med att slå sönder denna östjudiska kultur. Det är ett faktum som förvånansvärt ofta glöms bort.
Rajzel Zychlinsky tog sig hösten 1939 in på ryskt område och räddade sig på så vis undan denna sjuka räfst. Redan dessförinnan hade hon gett ut sin första diktsamling ("Lieder", 1935), men hennes huvudsakliga produktion är förlagd till tiden efter kriget. Hon hade en mentor i Itzik Manger, och 1975 tilldelades hon det litterära pris som bär hans namn. Hon dog i juni 2001. Här är hennes dikt "Allt vi har sett":
Allt har vi settÖversättning från jiddisch: Ingemar Johansson
Allt vi har sett
sjunker i havsens djup:
Små skor som bars av judebarn, vräkta
levande i graven,
röken, lågorna,
döda soldater i grågröna uniformer
på ryska fält;
tomma, vita stugor
med vidöppna dörrar;
tatarer med gula, utmärglade käkben,
gasade zigenare –
allt vi har sett
sjunker i havsens djup.
Minnenas skog växer
tjock och slipprig och mörk –
fiskarna skyr den,
hajarna släpper den aldrig ur sikte.
Kom bara att tänka på det här med anledning av den grasserande vardagsrasismen.
