När jag sitter vid mitt stambord på Caffè Le Bistrot kommer gårdagens motståndare serben Jovica Radovanovic förbi och vi utväxlar lite synpunkter på vårt parti. Vi är överens om att efter 1.e4 Sf6 2.e5 Sd5 3.d4 d6 4.Sf3 dxe5 5.Sxe5 c6 6.Lc4 Sd7 7.Sxd7 Lxd7 8.0-0 var mitt 8...e6 fundamentalt fel. Jag ville snabbt komma till angrepp med Dh4 och Ld6, men det är alltför optimistiskt. Han neutraliserade lätt min planerade offensiv och sedan satt jag med en dålig vitfältare. Han rekommenderade 8...Lf5 och det ligger säkert mycket i det.Till nästa turnering måste jag ha en genomarbetad öppningsrepertoar och komma till rätta med min ovana att överskatta mina ställningar. Säkert lättare sagt än gjort. Om jag låter objektive Fritz bedöma mina ställningar efter tio drag med vit eller svart, så står jag sämre i fyra av de fem spelade partierna. Här finns ett problem.
Offentliga skyltar förbryllar mig ibland, som den på bilden ovan. Den sitter nere vid stranden på en badbrygga. När man har tagit sig ut på bryggan och hoppat i Adriatiska havet så är det tydligen simförbud. Så bada gärna i havet men ge fan i att simma! Eller är det bara crawlsim som är förbjudet? Jag stod framför skylten och försökte förgäves klura ut budskapet, ungefär som när jag stod hemma hos Jesper Hall på hans släppefest framför ett demobräde och försökte knäcka Hjalmar Söderbergs tredragare. Är det någon som har en rimlig lösning på den italienska skylten?
Idag ska jag möta Pier Luigi Basso, som tidigare i turneringen har spelat remi med GM Denes Boros (2513). Gärna gubbar med stormästartitel på andra sidan brädet, men begåvade fjortonåringar som Basso gör mig nästan skräckslagen.
