Judit, jag och Adriatiska havet. Foto: Mishko Tutkovski
Stewart Reuben beklagade sig redan före vårt parti i näst sista ronden i Lido Adriano Open att det var svårt att finna partier med mig i partibaserna. Det fanns enligt honom inte något efter 2002. Jag ville inte avslöja att jag inte spelat någon turnering sedan dess. I stället gav jag honom ett outgrundligt leende, han skulle få preppa med den osäkerheten.
Det slutade med remi och jag kunde börja förbereda den kvällens intervju med Judit Polgar. Vi hade bestämt träff klockan sju på lördagskvällen. Som jag redan berättat i twitterflödet är jag mycket nöjd med den intervjun. Underbara turneringschefen Diana Mihajlova anvisade en plats i två sköna fåtöljer på en hotellterrass med utsikt över Adriatiska havet, och alltid hjälpsamme fotografen Mishko Tutkovski ordnade bilderna. Det var elva år sedan jag intervjuade Judit senast, och efteråt föreslog hon att vi kunde ju träffas om tio år igen. Jag har en dejt inbokad 2021.
Gårdagens slutrond började redan klockan tio och jag hade beställt väckning av rumsgrannen Bjørn Brinck Claussen. Jag hade svårt att sova natten innan. Det hade anlänt helggäster till hotellet som var ute och roade sig på lördagskvällen och som inte var alldeles ljudlösa när de återvände till sina rum. Det finns små fläckar även i paradiset. Bjørn har berättat att han för sin del sover som en stock varje natt.
Jag avslutade hur som helst med vinst mot en finländare och resultatmässigt kan jag inte klaga. I kampen om det speciella veteranpriset kom Bjørn och GM Yair Kraidman i topp med 5,5 poäng. Sedan följde Stewart Reuben och jag på 5 poäng. Helt okej. Mina två remipartier i turneringen var mot just Kraidman och Reuben. Utöver det blev det fyra vinster och tre förluster. I slutändan är jag mest nöjd med två av mina partier, de här på bloggen redan kommenterade förlustpartierna mot IM Michail Zaslavsky och Pier Luigi Basso. Stort tack tilla alla som mejlat och önskat mig lycka till i turneringen.
Det var första gången jag var med och spelade om ett veteranpris och vad som försiggick där har intresserat mig mer än striden om de stora pengarna. Där triumferade GM Sarunas Sulskis på 7 poäng medan italienaren IM Fabio Bruno överraskande knep andrapriset med samma slutpoäng före en rad stormästare. Det finns en länk till en komplett resultatlista under Aktuella turneringar i den oumbärliga högerspalten.
Judit & Diana. Foto: Mishko Tutkovski
Vid prisutdelningen höll Sarunas ett fint tal där han med all rätt prisade Diana och hennes medhjälpare för en fantastisk turnering. Det blev allmänt bifall. Jag kan inte på rak arm minnas att jag någon gång upplevt en trevligare turnering. Så länge jag har varit med har jag aldrig tidigare mött en turneringschef som Diana, som med sådan entusiasm ansträngt sig för att alla ska trivas. Hennes omsorg om oss deltagare har varit sagolik. Lägg därtill att temperaturen höll sig kring tjugo grader och att vi kunde frossa i italiensk mat.
Nu är det dags att packa väskan och åka hem. Jag längtar redan tillbaka till nästa turnering här i Lido Adriano