Jag tror inte att människan är skapad att spela schack på förmiddagar, och sådana experiment mot den mänskliga naturen förekommer inte i de fina salongerna. Ett tag avstod Jens Kristiansen från att ställa upp i turneringar med dubbelronder, men även han har fått finna sig i detta för att få möjlighet att spela schack. Han slipper i alla fall detta otyg i veteran-VM. Måtte han bli världsmästare!
Men nu handlar detta inlägg om Malta Open och jag noterar att det finns spelare som har orken att sitta vid brädet nästan en hel dag. Som Alexander Pettersson i gårdagens dubbelrond. Det här fick han till i kvällsronden:
Alexander Pettersson (1985) – Dirk Bösch (2120)
Dambondeöppning
1.d4 Sf6 2.Sf3 g6 3.Sc3 d5 4.Lf4 c5 5.e3 Lg7 6.Le2 0-0 7.0-0 b6 8.Se5 Lb7 9.Dd2 Sfd7 10.Tad1 cxd4 11.exd4 e6 12.Lh6
Ett försök att försvaga de svarta fälten kring svarts kung.
12...Sxe5 13.Lxg7
Om 13.dxe5 Lxe5 14.Lxf8 Dxf8 så vaknar svarts löpare till liv och han har kanske kompensation för materialet.
13...Sf3+ 14.Lxf3 Kxg7 15.Tfe1 Dd6
15...La6 hade nog varit bättre för att aktivera löparen och kunna slå av vits springare när den försöker ta sig till kungsflygeln.
16.Se2 Sd7 17.Sg3 h6 18.Te3 Tac8 19.Le2 a5
19...f5 20.Ta3 f4 21.Sf1 a5 var nog bättre.
20.Lb5 Lc6 21.Ld3 Sf6 22.Tde1 h5?
Försvagar de svarta fälten.
23.Tf3 Th8 24.Dg5
Nu är det kört för svart.
24...Dd8
Även 24...De7 25.Sf5+ eller 24...Sg4 25.h3 eller 24...Sg8 25.Txf7+ Kxf7 26.Lxg6+ Kf8 27.Te3 förlorar.
25.Txe6! Se4
Eller 25...fxe6 26.Dxg6+ Kf8 27.Txf6+.
26.Txf7+!
Inte varje dag man får göra dubbla tornoffer!
26...Kxf7 27.Dxg6+ Kf8 28.Lxe4 Le8
28...dxe4 29.Df5+ med matt i några drag.
29.Tf6+ Ke7
29...Dxf6 30.Dxf6+ Kg8 31.Lxd5+ Kh7 32.Sf5 med matt i nästa drag.
30.Dg7+
30...uppg.
(Kommentarer av Alexander Pettersson)
Min tanke när jag for i väg till Malta var att bryta traditionen och inte publicera mina dumheter här på bloggen. Men så hamnade jag i en historia om list och godtrogenhet som jag inte kan låta passera ohörd. Betrakta den här ställningen, gärna bättre än vad jag gjorde under partiet. Den uppkom i gårdagens morgonrond.
Manuel Valles (2294) – Lars Grahn (1998)
Vit drar
I det här läget fattade Valles tag i tornet på a1, lyfte det, förde det något åt höger, tvekade, skakade på huvudet och satte tillbaka det på a1, som om han hade glömt bort att löparen på g2 var hotad. Jag noterade ”T” i protokollet som en påminnelse att han nu måste flytta tornet. Han hade på ett listigt sätt skapat illusionen att han hade ett dåligt drag på gång. Snudd på genialt. Jag föll pladask i fällan. När han slutligen spelade 24.Tc1 med ett kroppsspråk som antydde att världen höll på att gå under tvekade jag inte en sekund att roffa åt mig den värdelösa löparen på g2. Utan detta drivna skådespel hade jag först sett till att neutralisera hans andra löpare med 24...c5, och med tanke på att skådespelaren var kvalitet under hade han tvingats söka sin räddning i remischackar.
24.Tc1 hxg2??
Resten av dragen utförde han med stor säkerhet.
25.Dg6+ Kf8 26.La3+ c5 27.Txc5 De7 28.Txc8+ Txc8 29.Df6+ uppg.
Det var först när jag satt vid ett kafébord två timmar senare som det gick upp för mig hur han hade fintat mig. Jag är alltför godtrogen för att genomskåda sådana psykologiska tricks. Det finns ingen undertext när jag spelar schack, inga fejkade suckar och huvudskakningar. Om det finns en Oscar i schackvärlden för bästa skådespelarprestation så önskar jag nominera Manuel Valles, en värdig representant för den franska filmskolan. Min motivering: ”För en pregnant tolkning av den djupa förtvivlan som kan uppstå i det ödesmättade mötet mellan det expressiva subjektet och det träaktiga objektet.”
Vid frukosten i morse frågade jag grannen Stellan om sådant förekommer även i stormästarkretsar, och fick svaret är där använder man subtilare medel. Där flyttar man tornet till c1 och tvekar ett ögonblick innan man släpper det. Man bara antyder förträngd resignation. Stellan menade att Valles agerande var ”klumpigt” och bara kunde fungera mot en lättlurad amatör. Om Stellan sitter i Oscarsjuryn så går Valles tomhänt därifrån.
I kvällsronden konverterade jag ett vunnet springarslutspel till ett förlorat bondeslutspel. Jag är i alla fall konsekvent i galenskapen. Bengt: Om Sandvik har ett eget jet så skulle jag vara mycket tacksam om du kunde ordna så att jag blir hämtad så fort som möjligt.
