OS i Skopje 1972, match mellan Sverige och Östtyskland: Heinz Liebert står över och Lothar Vogt spelar remi med Lennart Liljedahl på fjärde bordet. I dag: Liebert besegrar Bengt Hammar och Vogt spelar remi med Gunnar Hedin. Det är lätt att drabbas av nostalgi när man följer veteranernas lag-EM. Det är många gamla stjärnor som inte riktigt slocknat och som har förmågan att flamma till på en bra dag.
Bland dagens svenska resultat kan noteras att tredjelaget förlorade knappt mot Norges förstalag.
Sverige 1 – Sachsen-Anhalt 2,5–1,5
Bengt Hammar – Heinz Liebert 0-1
Magnus Wahlbom – Detlef Neukirch remi
Nils-Åke Malmdin – Georg Hamm 1-0
Leif Svensson – Joachim Breitfeld 1-0
Sverige 2 – SC Eppingen 2–2
Gunnar Hedin – Lothar Vogt remi
Felix Nordström – Toni Sandmeier remi
Ulf Korman – Hans Dekan 0-1
Helge Wademark – Gerhard Staub 1-0
Sverige 3 – Norge 1 1,5–2,5
Sten Bernhardsson – Erling Kristiansen remi
Gunnar Andersson – Per Ofstad remi remi
Robert Danielsson – James Steedman remi
Per Johansson – Øystein Hjertenes 0-1
Sverige 4 – VS Seniorenschachklub DD 2 3,5–0,5
Sven-Olof Andersson – Vilorij Bisse 1-0
Åke Sandklef – Egbert Günther remi
Sven Nordenström – Hans-Joachim Kotke 1-0
Bo Nyberg – Manfred Hesse 1-0
Danmark besegrade ryska damlaget med 2,5-1,5 och hänger med i medaljstriden. Israel leder fortfarande, nu närmast före Vitryssland, Ryssland och Danmark.
* * * * *
I andra ronden i dam-EM fick Pia Cramling nöja sig med remi mot ryskan Alina Kasjlinskaja. Axel Smith rapporterar från dam-EM på schack.se.
* * * * *
Härligt att se Daniel Semcesen manövrera ut GM Petr Haba i Pardubice och vinna partiet.
Svenskarnas poängskörd efter sex ronder: Daniel Semcesen 4,5; Jonathan Westerberg 4; Ralf Åkesson 3,5; Martin Lokander och Sam Kassani 2 poäng.
* * * * *
Jag skulle kunna publicera något av Bobby Fischers glanspartier en gång i månaden, men ännu hellre låta bli. Det känns lite så med min jukebox näst längst ner i den oumbärliga högerspalten. Jag kom på mig själv med att inte ha varit där nere på månader. Nu har jag lyft ut en del sönderspelade låtar och ersatt dem med bland annat två Dylancovers. Mikael Wiehe har aldrig varit någon av mina favoriter – det finns en gräns för hur mycket präktighet jag tål – men hans översättningar/tolkningar av Dylan till svenska tycker jag om, och Ebba Forsberg framför dem med en underbar innerlighet. Vad gäller Byrds så är det en av min ungdoms favoritgrupper. I den liveversion av Mr. Tambourine man, som nu finns på plats i jukeboxen, dyker en vilsekommen Bob upp på scenen mitt i låten. Det är uppenbart att han inte tar över när han förväntas ta över, men det blir helt okej.
Det finns en dansk klassiker bland mina favoriter – Povl Dissing och Benny Andersen med Svantes lykkelige dag. I Andersens berättelse är Svante en akterseglad svensk sjöman som fastnat på andra sidan Sundet. Svante har det som jag tycker är eftersträvansvärt: Distans till saker och ting och inte minst en lättsam självdistans: ”Livet är inte det värsta man har och snart är kaffet klart.” Den är nästan sönderspelad i mina öron, men jag vill gärna ge andra chansen att upptäcka denna pärla. Jag har tidigare på bloggen berättat om när jag träffade skivproducentens dotter Franka. Hon bodde en kort tid i vårt kvarter, i trappan sidan om Stellans. Franka talade om att det skulle vara skoj att ge en konsert här på vår gård. Tyvärr blev det aldrig något med det.
David Knopfler är inte representerad där nere, jag vill inte placera honom där bara av sentimentala skäl. Jag skrev om hans far Erwin, tvåa i Skottlandsmästerskapet 1953, i TfS nummer 5/2006 (sid 52-53) och det var David som hjälpte mig att ordna en lämplig bild. Vi hade en mejlväxling om schack och musik och han skickade mig sin då nyutkomna Ship of dreams. David och hans storebror Mark och ett par av deras kompisar bildade Dire Straits 1977. När de spelade in gruppens tredje album, Making Movies, blev bröderna oense om inriktningen och brytningen blev tydligen total. Nu spelar Mark på de stora scenerna, medan David drar sig fram på de mindre.
På det hela taget har det blivit mindre rock'n'roll i jukeboxen och mer vackra visor. Det är kanske värmeböljan som spelar in. Gör gärna en utflykt till nedre delen av d.o.h. och njut.
