Det var Wesley So mot Maxime Vachier-Lagrave i sista ronden och de möttes med helt olika förhistorier. Före London hade MVL varit obesegrad i nästan ett år i långpartier, han hade haft ett vidunderligt flyt. Men i London var det få glädjeämnen för hans del frånsett den enda vinsten och de dåliga ställningar som han hade lyckats rädda till remier. Det var mest elände och han hoppades på en nytändning och bättre preppar nästa år.
För So gällde det omvända formmässigt. Han har imponerat på alla och var i färd med att vinna i London liksom han gjorde i Sinquefield Cup. Han säkrade remin mot MVL utan problem. Det var rondens först avslutade parti. Och visst vann han både turneringen och GCT totalt. När han intervjuades av Maurice Ashley efter partiet förklarade So att det hade varit ett normalt år – Ashley: ”Normalt!!??” – varefter So fick chansen att avsluta vad han hade tänkt säga: ”... innan jag vann Sinquefield Cup. Then something clicked.” Efter detta genombrott nämns naturligtvis Wesley So som en presumtiv VM-utmanare om två år. So påpekade att han ännu inte är kvalificerad till den kommande kandidatturneringen.
I skuggan av So kunde Fabiano Caruana glädjas åt andraplatsen. Han lyckades inte komma ifatt Magnus Carlsen i världsrankningen, men han trodde att han hade hamnat på en rimlig elonivå. Caruana verkar ha en avspänd inställning till elotalet.
Anish Giri spelade åter idel remier och får väl dessvärre återigen utstå hånfulla kommentarer från elomässigt betydligt mindre bemedlade. Den som verkligen misslyckades var Veselin Topalov och den avslutande vinsten mot Levon Aronian förändrade inte mycket. Det måste vara decennier sedan Topalov spelade en så dålig turnering.
Rond 9
Levon Aronian – Veselin Topalov 0-1
Vishy Anand – Vladimir Kramnik remi
Anish Giri – Fabiano Caruana remi
Wesley So – Maxime Vachier-Lagrave remi
Michael Adams – Hikaru Nakamura remi
Partierna genomspelbara
Slutställningen:
Wesley So 6; Fabiano Caruana 5,5; Hikaru Nakamura, Vishy Anand och Vladimir Kramnik 5; Anish Giri 4,5; Levon Aronian, Maxime Vachier-Lagrave och Michael Adams 4; Veselin Topalov 2 poäng.
Slutställningen Grand Chess Tour:
1) Wesley So; 2) Hikaru Nakamura; 3) Fabiano Caruana. Dessa tre är direktkvalificerade till nästa Grand Chess Tour. Det är också denna trio på elorankning: Magnus Carlsen, Vladimir Kramnik och Maxime Vachier-Lagrave. Därutöver blir det fyra wild card (mot tidigare ett) i varje turnering.
Referat på TWIC, Chess.com, Chess24 och Chessbase.
* * * * *
Dmitrij Andrejkin segrade i blixt-EM i Tallinn. Nils Grandelius spottade upp sig i andra halvlek och slutade på sjuttonde plats. Nu väntar snabbschack- och blixt-VM för Nils i Qatar. Det blir till att fira jul där borta.
Partierna genomspelbara
Slutställningen
Svenskarnas resultat
* * * * *
Malmö Open – dag 3
Inför sista ronden i Malmö Open fanns det tre spelare i topp på 5,5 poäng: Thomas Ernst, Petro Golubka och Philip Lindgren. De förstnämnda hamnade i sitt inbördes möte i en intressant öppningsduell i Spanskt, Golubka i vitbågade solbrillor. När det hade hettat till efter arton drag kom de överens om remi. Lite snopet och kanske ändå inte.
Philip försökte bygga upp en solid ställning mot Jurij Solodovnitjenko men Jurij fann en spricka i försvarslinjen och sedan bar det iväg mot turneringssegern för honom. Förutom Solodovnitjenko slutade ytterligare fem spelare på delad förstaplats med 6 poäng, efter särskiljning i följande ordning efter turneringsvinnaren: Petro Golubka, Thomas Ernst, Kåre Kristensen, Deniz Arman och Carsten Høi. Slutställningen.
Det är ett synnerligen hårt spelprogram i Malmö Open och det fanns olika tecken på trötthet i sista ronden. Det observerade jag till exempel i partiprotokollen från partiet mellan Anders Wengholm och Axel Ornstein. Båda hade skrivit att det var ”rond 8” i sina protokoll – och då ska man veta att Malmö Open spelas över sju ronder.
Anders Wengholm – Axel Ornstein
Engelskt
1.Sf3 Sf6 2.c4 c5 3.Sc3 e6 4.g3 b6 5.Lg2 Lb7 6.d4 cxd4 7.Dxd4 Sc6 8.Df4 Lb4 9.0-0 Lxc3 10.bxc3 Sa5 11.La3 Tc8 12.Se5 Lxg2 13.Kxg2 Dc7 14.Dg5 Tg8 15.Tfd1 Sxc4
Anders har alltså offrat en bonde medan Axel har offrat rockaden. Det senare är inte sällan det som straffas hårdast, och så kunde det ha blivit även här om vit hade funnit 16.Sxd7!. Det skymtar en matt på e7 och 16...Sxa3? 17.Sxf6+ förlorar direkt. Svarts bästa chans är 16...Sd5! men efter 17.Txd5 Dd8 18.Tad1!
analys
18...exd5 19.Dxd5 Sxa3 20.Df5 Tc6 21.Dxh7 har vit klar fördel. Det är förstås ingenting som en mänsklig hjärna krystar fram en söndagskväll i sjunde eller åttonde ronden. Anders gjorde i stället ett mänskligt drag.
16.Txd7 Dxe5 17.Te7+ Kd8 18.Td1+
Vid första anblicken kan man förvånas över att svart överlever detta och här kan man kanske tala om tur i ställningen.
18...Sd5 19.Dxe5 Sxe5 20.e4
20...Tc7!
Där är draget som förvandlar det hela till en vinstställning för svart, en triumf för den orockerade kungen.
21.Txc7 Kxc7 22.exd5 Td8
Jodå, allt stämmer för svart.
23.d6+ Kc6 24.Td4 b5 25.uppg.
Efter Sc4 faller d6-bonden. Svart kommer bonde över men det handlar också om bättre bondestruktur och aktivare pjäser.
Hoppas att Axel inte missade tåget hem.
Partierna genomspelbara
