Det var en vårnatt 1975 och jag sov gott efter att ha ägnat ännu en dag åt det som jag betraktade som ett av världens viktigaste projekt vid den tiden: Schacknytt nummer 3/1975. Jag väcktes av en telefonsignal och kastade en yrvaken blick på klockan. Halv fyra. Halv fyra! När nån ringer vid den tiden på dygnet kan man väl förvänta sig att det är ett mycket angeläget ärende. Ett dödsfall?
Det var en uppringning från en telefonkiosk i Göteborg och jag kände genast igen (Sixten) Ingemar Johanssons röst när han sjöng med whiskysprucken röst: ”Bröderna fara väl vilse ibland om glasen men inte om krogen” (Fredmans epistel nr 35). Den känslosamma sången följdes av en fråga från Ingemar: ”Fattar du inte?” Ännu en trött axelryckning i den malmöitiska natten. Ingemar upprepade frågan och kom själv med orsaken till infallet: ”Rubriken till artikeln! Stryk 'Vidmar och Nimzowitsch – ett säreget förhållande' och ändra till 'Bröderna fara väl vilse ibland'. Sov gott!” Klick.
När jag vaknade igen förstod jag att det hade varit ett mycket angeläget ärende och jag ändrade rubriken.
När jag lyssnar på Fred Åkerströms underbara inspelning av episteln i fråga (smakprov) minns jag Ingemar, Nimzo och Vidmar. Mest Ingemar, min läromästare.
SK Kamraterna arrangerar Ingemar Johanssons minne på Annedalsgården i Göteborg den 14 maj. Det handlar om sju ronder snabbschack (15 minuter plus 6 sekunder efter varje drag) med start klockan 11. Här finns inbjudan. Hoppas att vi ses där! Om nån bränner av en Kungsgambit – jag kan inte bistå med det – skulle det säkert ha uppskattats av Ingemar.
Gösta Svenn om Ingemar.
