onsdag 22 juli 2009

Politiken Cup, femte speldagen

Henrik Lindberg mot Jonny Hector i tredje ronden. Foto: Lars Grahn


Sjätte raka för Jonny Hector, och Tiger Hillarp Persson mosade Aleksej Drejev. Det går bra för Malmö, höll jag på att skriva. Det stämmer väl till cirka 75 procent eftersom Jonny, som tidigare nämnts, numera bor i Helsingör. Men det gick inget vidare för min gode granne, och då förflyttar vi oss till sagan om tornet som längtade efter att få spela en hjälteroll.

Det var en gång ett torn som föddes på a8. Där blev det stående länge medan alla de andra pjäserna aktiverades och gjorde allt för att visa sig märkvärdiga. Tornet stod kvar i hörnet, och drömde om att det skulle få vara med och leka nån gång in i mittspelet. Då skulle det minsann visa vad det var gjort av. I sina vildaste drömmar förvandlades tornet till en hyllad hjälte. Och när det ögonblicket kom, då skulle champagnen flöda.

Tornet bidade sin tid. I ett läge när det nästan hade gett upp hoppet om att få delta i spelet fick det plötsligt order att genast ta sig till e8 för att hjälpa till att kontrollera e-linjen. Det var i tjugofjärde draget. Det var inte någon framträdande roll, men tornet var tacksamt även för en biroll. Spelet fortsatte och tornet stod tjänstvilligt kvar på e8.

Partiet Stellan Brynell–Parimarjan Negi efter 28 drag.


Så inträffade något som för alltid förändrade omgivningens syn på tornet, som knappt trodde sina gluggar när det väl hände. Löparen hade skickats ut på ett hemligt uppdrag till g4 och hade på skarpen uppmanats av fienden att genast ge sig av, 29.h3.

Det var ju det här läget som tornet hade drömt om under hela tiden det stod overksamt på a8. Dragen hade äntligen fallit på plats! Det gick rysningar genom tornet när det triumfatoriskt flyttade från e8 till det nyfejade fältet f8. Tornet hade fått korn på motståndarens dam och den hade inte en chans att komma undan. Efter 29…Tf8! 30.hxg4 Txf2 31.Kxf2 Sc4 fortsatte Brynell ytterligare ett halvdussin drag innan han kastade in handduken. Tornet fick en medalj och på den vita sidan utlystes åtta timmars landssorg. Och alla grät, av olika anledningar.

Sagan om tornet som gjorde succé på f8 finns i olika tappningar. För elva dagar sedan såg vi en annan version i Budapest i partiet Margraf–Zentai:


Efter 21.Tfc1 får det fräcka tornet på c4 förklara sig, men Margraf kunde inte motstå frestelsen att hota matt.
21.Sg5?
Efter 21…Lxg5 22.Lxg5 väger det jämnt. Men nu är det dags att avsluta hjältesagan.
21…Tf8!! 22.uppg.
Efter 22.Dg3 Tf5 23.Sf3 cxd4 är matthotet avvärjt på ett alldeles utmärkt sätt, och efter 22.Lxf8 Lxg5 23.Dg3 Kxf8 har svart två löpare och bonde för torn.

Snip snap snut, så var sagan slut.


Efteranalysen med Henrik Lindberg och Jonny Hector. Foto: Lars Grahn