fredag 25 oktober 2019

Lag-EM i Batumi – rond 2

Sverige mot Ungern. Närmast kameran: Erik Blomqvist mot Peter Prohaszka.
Foto: euro2019.ge

Nils Grandelius gav sig in i leken och det mot ungraren Benjamin Gledura som han har mött två gånger tidigare: Tepe/Sigemanturneringen i fjor och årets individuella EM. Nils vann båda partierna så han hade nog ett psykologiskt övertag. Nils spelade hårt och tog risker men till slut blev resultatet detsamma som i övriga tre partier i matchen mot Ungern, det vill säga remi.

Tiger Hillarp Persson offrade kvalitet i mittspelet och nobbade remi genom dragupprepning tio drag senare. Men när Viktor Erdös erbjöd remi genom dragupprepning en andra gång så fann Tiger för gott att inte bryta remiprocessen.

Jonathan Westerberg var framåt tidskontrollen ute på tunn is:

Tamas Banusz – Jonathan Westerberg 
Svart drar

37...Tb8?
Det var nödvändigt att flytta undan tornet med hot i stället för att gardera b4-bonden. Efter 37...Tf8 38.Dxb4 vinner svart tid för att spela 38...Dd3 med remischackar.
38.Db3?
Banusz kunde ha utnyttjat missen till att spela 38.Te3! som garderar c3 och hindrar svarts dam från att tränga in till d3. Vit har då två merbönder och kan leka med idéer som a2-a3 och Db3.
38...Dd3
Här är 38...Dxc3 objektivt sett bättre.


39.Dxe6+
Det leder till remi. Vit kunde ha säkrat sin fördel med 39.Kg2.
39...Kh8 40.Te3 Dd1+ 41.Te1 Df3 42.Te3 Dd1+ 43.Te1 Df3 44.Te3 Dd1+ remi

Erik Blomqvist hamnade i ett tornslutspel bonde under mot Peter Prohaszka. Även där ska det svenska laget vara glada för remin. Det blev en matchpoäng mot ett högre rankat lag.

Sverige – Ungern 2–2 
Nils Grandelius – Benjamin Gledura remi 
Tiger Hillarp Persson – Viktor Erdös remi 
Jonathan Westerberg – Tamas Banusz remi 
Erik Blomqvist – Peter Prohaszka remi

I toppen förlorade tredjerankade Polen mot Tjeckien.

* * *

I damklassen är det så här långt Pia Cramling och Ellinor Frisk som svarar för poängplockningen i det svenska laget. Det blev förlust mot Finland.

Sverige – Finland 1,5–2,5 
Pia Cramling – Anastasia Nazarova 1–0 
Ellinor Frisk – Heini Puuska remi 
Anna Cramling Bellon – Alia Dannenberg 0–1 
Borislava Borisova – Sarabella Norlamo 0–1

Rond 3
Öppen klass: Sverige – England
Damklassen: Sverige – Tjeckien

Resultat
Öppen klass
Damklassen

Partier
Öppen klass
Damklassen

* * * * *

GM-turneringen i Uppsala – rond 1

Thomas Ernst mot Theodor Kenneskog och remi. Foto: Lars O A Hedlund

MAX WAHLUND:
Första ronden avklarad i min starkaste schackturnering någonsin. Carl Fredrik Johansson hade den obegripliga godheten att bjuda in mig till stormästarturneringen som hålls samtidigt med Uppsala Young Champions. Snacka om katt bland hermelinerna. Här i Uppsala kommer jag nog att bli svanslös ...

Jag är med bred marginal lägst rankad, och då gäller det att vara smart. Innan tävlingen börjat föreslog jag en shady deal för de andra svenskarna, Thomas Ernst, Theodor Kenneskog och Tom Rydström. Om vi spelar remi inbördes så kan vi slå de övriga deltagarna desto lättare, som ryssarna gjorde i Curaçao ni vet. De svarade inte, men Ernst och Kenneskog spelade remi i första ronden så det betyder nog att de har antagit anbudet. Härligt!

Mitt eget parti gick exakt enligt plan. Jag mötte en ukrainsk IM på drygt 2400 och höll emot bra, ungefär lika bra som fransmännen i andra världskriget fram till april 1940. Eller som han som föll från ett höghus och när han passerade varje våning sa han: ”Hittills går det bra”.

Ingen som helst fara på taket alltså fram till drag 24:

Egor Bogdanov – Max Wahlund 
Vit drar

24.Lb7+! Sxb7 25.Sxa7+ Kd8 26.axb7 Dd7 27.Sc6+ Sxc6 28.Dxc6 Dxc6 29.b8D+ uppg.

Allt enligt planen alltså, jag hade nämligen räknat med förlust i detta parti. Liksom för den delen i de övriga. I schweizerturneringar brukar jag ofta köra ”ubåtsstrategin” – dyka i början, få lättare lottning och stiga på slutet. Det funkar inte lika bra i Bergerturneringar. Här blir det nog istället fråga om att etablera en undervattensbas på botten och stanna där. 0/9 är godkänt, mindre vill jag inte ha. Skulle det bli mer är det en ofattbar succé!

Under dagarna i Uppsala bor jag på en båt i Fyrisån. Där vill jag inte veta av några undervattensstrategier tack. Nu strax sova och i morgon mera schack.

Resultat
Partier

* * * * *

Schackturism – en förädlad form
av resande för nördar

Menton vid franska Rivieran. Foto: Per Ahlström

PER AHLSTRÖM:
Det finns många som idkar schack som tävlingsidrott. Inte jag. För mig handlar det om jakten på graalen. Att vid brädet hitta lösningar på fundamentala frågor.

Livets mening kan vara att en gång få tvåla till en stormästare. Det kan också handla om att vinna det där sista partiet i lagmatchen, med lagkompisar och motståndare hängande över brädet, och därmed avgöra upp- eller nerflyttning i allsvenskan. Det där har jag fått göra några gånger. Adrenalinruset, euforin och känslan av odödlighet är bränsle till välbefinnande som varar i flera veckor.

Det är sådana känslor som sökes när kosan ställs till Rivieran. Utöver miljö, mat och dryck också chansen att få idka lite tidsnödsmissbruk. Min hustru följer gärna med. Vi går på långa promenader. Vi äter god mat och dricker bra vin. Hon får sedan lugn och ro några timmar medan jag grillas vid brädet.

Menton är en liten trevlig ort halvannan kilometer från den italienska gränsen. Bakom staden tornar bergen upp sig och nedanför en nästan oändlig strandpromenad. Medelhavet inbjuder, så här års inte till bad. Serveringarna vid promenaden är halvtomma. Det finns något slags frid över staden. 

Spellokalen är luftig med 6 meters takhöjd. Kristallkronor ger bra belysning. Dricka och tilltugg finns att köpa till självkostnadspris. Palais de l'Europe är ett namn som förpliktar. Miljön kräver bra spel.


Palais de l'Europe. Foto: Per Ahlström

För att vara med i A-gruppen så krävs elo över 1800, för B-gruppen krävs 1500–1900 och C-gruppen är för de med elo upp till 1600. Det åks schweizerhiss och det är två dubbelronder. Inga sena kvällar. Men det är ändå tufft med nio ronder på en vecka. Man får ta bye till och med rond 6. Det bör man göra.

Betänketiden är 40 drag på 1 timme 30 minuter, med 30 minuter extra därefter och ett inkrement på 40 sekunder. För min del innebär det att partierna tar fyra till sex timmar.

Med mitt elo på 1832 och väldigt sparsamt spelande senaste åren så borde jag nog valt B-gruppen. Men som den romantiker jag är så blev det A.

I det 132 personer starka startfältet fanns 46 spelare med titlar varav sju GM och åtta IM. Lägger man till titeln NLJ (Norsk Lovande Junior) så blir det många fler med titlar. Polska, franska och bulgariska juniorer ska inte heller underskattas. Som pensionär våndas jag när motståndaren är född 2005, redan har ett elo några hundra poäng över mig och eventuellt några extra bokstäver före namnet.

Från Sverige deltog sex spelare:
Milton Pantzar 10:a (6,5) elo +3,6
Isak Storm 26:a (5,5) elo +2,8
Jan Johansson 68:a (4,5) elo –33,1
Micael Fällman 89:a (4) elo –11,4
Peter Korning 94:a (3,5) elo +15,6
Per Ahlström 128:a (2) elo –15

Avgörande i så här mastiga tävlingar är inte bara det ”rent schackliga”. Det handlar mycket om uthållighet och bra sittfläsk. Jag är nöjd med mitt eget spel, men inte med mitt resultat. För egen del är det uthålligheten som är den svagaste delen. Jag orkar spela bra i drygt fyra fem timmar och sedan kommer hjärntröttheten. Då kan jag packa ihop. Jan Johansson beskriver ungefär samma sak. Han tycker inte att spelet har fungerat så bra de senaste åren, men han har haft tur och ändå fått hyfsade resultat.

Hjärntrötthet är knepigt. Pjäsernas samspel försvinner. Jag kan bara följa en pjäs i taget. Tunnelseende skulle man kunna kalla det. Och hjärnan begriper inte att den är trött. Hur ska jag kunna göra det då?

Det genomsnittliga partiet för mig blev så här. Nätt och jämnt överlevt spelöppningen. Kämpat i uppförsbacke genom mittspelet. Startar slutspelet i underläge. Manövrerar bra, får utjämning och i några fall vinstställningar. Därefter akut hjärntrötthet. Bortsättning. Elände, gråt och tandagnisslan. Leende till motståndaren, "You played very well – thank you for a very nice game" typ.

Per Ahlström (1832) – Oliver Gesin, Tyskland (2147) 
Vit drar

Efter tveksam spelöppningshantering tvingades jag ta ett slutspel med torn mot löparpar. På något märkligt sätt lyckades jag kontrollera hans löparpar och denna ställningen uppstod.

Svarts senaste drag var 54...Le1. Som en panter drar jag 55.f5! och försöker torka av handsvetten på byxorna. Men när svart spelar 55...Kd4 kommer tunnelseendet. Så kan han väl inte spela?


56.fxe6?? Lf5+ 57.Kg2 Lxe6 58.Kf3?? Lxb3
"You played very well – thank you for a very nice game."
56.Txd3 och vit vinner är inte så svårt att se ...

Resultat