Spellokalen i Henie-Onstad kunstsenter, ett konstmuseum i utkanten av Oslo.
Foto: Lennart Ootes
Semifinalerna i officiella VM i Fischer Random är avklarade. Magnus Carlsen och Wesley So gör upp i finalen torsdag–lördag.
I semifinalerna gällde fyra partier med 40 drag på 45 minuter och 15 minuter extra för resten av partiet (vinst 3 poäng, remi 1,5 poäng), sedan fyra partier med 15 minuter plus 2 sekunder inkrement (vinst 2 poäng, remi 1 poäng), och slutligen fyra blixtpartier 3 minuter plus 2 sekunder inkrement (vinst 1 poäng, remi 0,5 poäng). Först till 12,5 poäng vann matchen.
På Isle of Man fick Magnus Carlsen frågan hur han skulle förbereda sig för detta VM. Han förklarade att han tänkte läsa på rockadreglerna. Att rockaden inte är okomplicerad framgick i femte partiet mellan Jan Nepomnjasjtjij och Wesley So:
Jan Nepomnjasjtjij – Wesley So
Vit drar
Här tänkte Nepo rockera kort. Då flyttas kungen till g1 och tornet till f1. Men vad gör man om tornet står i vägen på g1? Nepo valde att flytta tornet till f1 och sedan kungen till det evakuerade fältet g1. Då kom domaren fram, stoppade uret och förklarade att eftersom Nepo först greppet tornet så kunde han inte rockera, han var tvungen att spela 1.Tf1. Nepo opponerade sig mot det och även So var synbart förvånad av domarens ingripande. Domslutet blev att So fick extra tid och att partiet skulle fortsätta med 1.Tf1.
Efter 1.Tf1 Sxe5 2.fxe5 Dxe5 3.d4 bjöd Nepo remi, ett anbud som So accepterade trots en sund merbonde. En sportslig gest från Sos sida.
Spelarna lämnade hagen och Nepo protesterade mot domslutet. Han ville att partiet skulle spelas om. Matchkommittén upphävde domarens regeltolkning och beslöt att det skulle bli omspel. Först menade man att partiet skulle fortsätta från diagramställningen ovan, men då kom man på att någon av spelarna i teorin kunde ha fått information om datorns bedömning av ställningen. Av den anledningen spelades partiet om från startställningen. Det slutade åter remi. Två partier senare var det hela över: So vann med 13–5.
Överdomaren Jeroen van den Berg förklarade att det rätta förfarandet vid rockad i den ställningen är att först fatta tag i kungen, sedan flytta tornet och slutligen placera kungen på rätt plats. Hela den operationen måste sannolikt göras med en hand, inte två. Här krävs nog en klargörande rockadregel i regelhäftet för Fischer Random som anger det praktiska utförandet. Fischer Random har barnsjukdomar.
Caruana vann första partiet men det var höjdpunkten för hans del. Två partier senare ledde Carlsen med 2–1 och han behöll ledningen in i mål. Efter åtta partier skrevs segersiffrorna till 12,5–7,5.
Semifinaler
Wesley So – Jan Nepomnjasjtjij 13–5
Magnus Carlsen – Fabiano Caruana 12,5–7,5
Det är samma matchordning i finalen och bronsmatchen som i semifinalerna. Men först en vilodag. So om finalen: ”Magnus är storfavorit.”
Final
Magnus Carlsen – Wesley So
Bronsmatch
Fabiano Caruana – Jan Nepomnjasjtjij
Partier
* * * * *
Idag tillsammans med vänner från Göteborg: Gösta (Svenn), Stella och Helena.
Idag avgjordes det inofficiella världsmästerskapet i fia utan knuff på Kafé Doffeln i Malmö. Tyvärr ingen direktsändning. Min blygsamhet förbjuder mig att avslöja vem som vann. Kommentar från en av Göteborgsexperterna: "Nybörjartur." Vinnarens kommentar: ”Äntligen en titel!”
* * * * *
Snabbschack på franska Rivieran
Matpaus i Cap d'Agde - från vänster: Ingrid Kroon, Calle Erlandsson, Gunnar Pihlgren, Kåre Gillstring, Jockum Wahlberg och Tine Utzon.
CALLE ERLANDSSON:
Fyra 40-talister är samlade vid en av Medelhavets pärlor – Cap d'Agde. Här spelas för 17:e gången en stor turnering med olika klasser och flera hundra deltagare. Kåre Gilstring och Jockum Wahlberg, välkända ledamöter av Schackakademien, och jag åkte till Agde, där Gunnar Pihlgren huserar i ett pittoreskt hus tillsammans med sin danska sambo Tine. Vi spelar alla fyra, där alla utom Jockum är med i Lunds Schackakademi, i snabbschacksturneringen med 123 deltagare.
Upplägget med två ronder kl. 9.30 och 10.30 under fyra dagar hade nog inte tilltalat denna bloggs redaktör, men vi har eftermiddagar och kvällar fria för kulinariska exkursioner, ibland också hemma hos Tine och Gunnar i Agde som ligger en mil från spellokalen. Ännu har vi inte hunnit svalka oss i böljan den blå, men vädret inbjuder till detta.
Kåre har nog spelat bäst. Han började liksom jag med 2/2 och remiserade mot en 2166-spelare i rond 3. Dessvärre gjorde han en blunder i en vinstställning i rond 4 så han har 2,5 poäng i halvtid.
Jag fick möta GM Glenn Flear i rond 3 och hade som vit en lovande ställning i Evansgambit: 1.e4 e5 2.Sf3 Sc6 3.Lc4 Lc5 4.b4 Lxb4 5.c3 La5 6.d4 exd4 7.0-0 Sge7 8.Sg5 Se5 9.Sxf7 Sxf7 10.Lxf7+ Kxf7 11.Dh5+ g6 12.Dxa5 d5 13.cxd4 c6
14.Dd2 Te8 15.Sc3 och Flear vågade inte behålla bonden. 14.Dxd8 Dxd8 15.e5 var ju också ett alternativ, men jag fortsatte att försöka angripa innan jag gjorde bort mig i tidsnöden. Det har blivit 3 av 4 efter vinster mot svagt motstånd. Gunnar och Jockum har femtio procent.
Turneringens webbplats
* * * * *
GM-turneringen i Uppsala – rond 7
Thomas Ernst ligger bäst till i den svenska kvartetten inför morgondagens avslutande
två ronder. Foto: Lars O A Hedlund
MAX WAHLUND:
Hurra, goda nyheter! Det finns en Gud! Han visar sig huvudsakligen genom A Caritas, den osjälviska mellanmänskliga kärleken, B Herrens heliga nattvard och C att sticka åt nederlagstippade schackspelare någon remi då och då så att de inte förtvivlar alldeles.
Efter en dubbel lång rockad fick yours truly en remi mot Thomas Ernst på tisdagskvällen. Nu behöver jag kanske inte lägga av med schack trots allt ...
Så sent som för en månad sedan spelade jag senast remi mot stormästare Ernst, också det här i Uppsala, så jag visste att det var möjligt. Men det var säkrast att inte lämna något åt slumpen så jag passade på att skaffa mig en psykologisk fördel innan partiet. Arrangör Carl Fredrik Johansson informerade att nästa dags partier skulle börja klockan 10, varpå Thomas noterade siffran 10 högst upp på sitt protokoll och strök under den. Fräck som jag är lutade jag mig omedelbart fram över brädet och sade: ”Du vet att det är förbjudet att skriva saker på sitt protokoll som inte hör till partiet? Jag kommer att bjuda remi och om du tackar nej kallar jag på domaren och så vinner jag!” Så skrattade vi båda två.
Det jag tänkte på är denna berömda episod. Nu är jag som sagt fräck, men SÅ fräck är jag inte – detta skulle jag faktiskt aldrig göra på riktigt. Men det vet kanske inte Thomas! Även om jag tror det. Hur som helst, jag bjöd mycket riktigt remi i ett slutspel där bara stormästare Ernst kunde spela vidare:
Max Wahlund – Thomas Ernst
Slutställningen med svart vid draget
”Det var det fräckaste” utbrast Thomas, varpå vi skrattade ännu mer och spelarna runtomkring hyssjade. Han antog i alla fall efter ett kort övervägande så jag slapp kalla på domaren.
Efter partiet blev jag intervjuad av Carla och den intervjun finns här.
Två partier kvar, på onsdagen. The only way is up(psaliensisk)!
Resultat
Partier
