Resan till Penzion La Posada Mexikana blev oväntat äventyrlig. Min resplan byggde på improvisation vilket jag ångrade en och annan gång under färden. Nästa gång tänker jag respreppa bättre. Om jag har samma tur i turneringen som jag hade med hjälpsamma mänskor kommer det att gå jättebra. En engelska som hade jobbat på Astra i Södertälje lotsade mig rätt i Prags metro – jag som inte ens visste att Prag hade en metro. På tåget till Pardubice kom jag i kontakt med två irländare som hade samma ärende som jag, så jag kom i alla fall av på rätt station. Närmare midnatt på en mörk ödslig bakgata i Pardubice stötte jag på ett rysk par som råkade bo på Penzion La Posada Mexikana och därför kunde visa mig vägen dit och släppa in mig. Jag utgick för övrigt felaktigt från att de var schackspelare.
Jag har kommit över grannen Stellans skräckskildringar om hettan och syrebristen i Pardubice. Det faller sig enkelt under regntunga skyar. Tur att jag tog med jacka och paraply. Incheckningen i turneringslokalen tidigare idag var en fröjd för en gammal turneringsarrangör. Fem stationer där man bland annat betalade startavgiften och hotellboendet. Det krävs förstås en bra organisation om man ska ta hand om ett par tusen festivalbesökare.
Nu ger jag mig ut för att finna ett mysigt lunchställe. Ronden börjar klockan 15. Återkommer.
* * * * *
I gårdagens rond i SM-gruppen fick vi se ett skolexempel på temat Tokiga tornet:
Tiger Hillarp Persson – Jonathan Westerberg
Vit drar
58.Tf7? Tb2+ 59.Kc5 Txa4! 60.Txa4 remi
Svart spelar 60...Tb5+ och schackar i eviga varv. Kungen är ju pattställd så tokiga tornet vill bara lämna brädet.
Efterlysning: SM-bilder.
