Bent Larsen är död

Bent Larsen på Rådhuskroen i Köpenhamn en kväll på 70-talet. Foto: Lars Grahn

Jag minns inte längre vilka förväntningar jag hade när jag skickade brevet till Bent Larsen den där gången 1974. Förmodligen gjorde jag det i ungdomlig entusiasm, för egentligen var det inte någon realistisk framstöt. Schacknytt var ännu en liten tidskrift och han var stjärnskribent i världsklass. Jag undrade om han kunde tänka sig att medarbeta i tidskriften och det honorar jag kunde erbjuda var säkert inte mycket att hurra för.

Det kom ett svar. Bara det kändes stort. Och när jag låtit brevet ligga några timmar för att sedan ta mig samman, sprätta upp det och läsa så resulterade det i en glädjechock. Bent ställde upp och honoraret var inte något problem: han tog betalt efter betalningsförmåga. Från den dagen blev Schacknytt en tidskrift att räkna med. I sin schackspalt i Dagens Nyheter hade Erik Lundin skrivit att Schacknytt kunde bli ett komplement till TfS men inte något mer. När Bent klev in i handlingen förändrades styrkeförhållandet. Hans alltid intressanta artiklar satte spår i upplagan och Schacknytt passerade TfS. Att jag sedan dess har kunnat försörja mig på schack kan jag i mångt och mycket tacka Bent. Det var där det började.

Bent Larsen dog i torsdags och en schackvärld sörjer honom. När han fyllde 75 tidigare i år firades det på olika sätt i Danmark. Sjukdom hindrade honom från att lämna hemmet i Buenos Aires och delta i festligheterna. Så här i efterhand framstår det som en stor avskedsfest. Det gavs ut en välskriven jubileumsskrift.

Bent var en mycket karismatisk person och hade i sin glans dagar en charmerande kaxighet. ”Jag ska bli världsmästare” var ett stående uttalande innan han efter att ha förlorat tre kandidatsemifinaler i VM-cykeln tvingades acceptera att han aldrig skulle nå högst upp. Han fick nöja sig med att betraktas som världens främste turneringsspelare i slutet på 60-talet.

När Bent medarbetade i Schacknytt träffades vi regelbundet i Köpenhamn. Det var högtidsstunder, för mig var det besök i den stora schackvärlden. Han var en underbar berättare. Nu har jag kvar breven och mina minnen av honom. Av alla stormästare är det Bent Larsen som har betytt mest för mig.