torsdag 2 september 2010

Emmanuel Senador gånger tre

Vid min genomgång av den senaste partileveransen från TWIC fastnade jag bland annat för tre partier från en öppen turnering i Manila. Minsta gemensamma nämnare: Emmanuel Senador. Och vem är det? Det är första gången jag ser hans namn. När jag kollar startlistan så upptäcker jag att av alla titellösa spelare i turneringen var han den högst rankade. Till slut gjorde han ett resultat som nästan på prick motsvarade hans ranking. Där var professor Arpad Elo helt rätt ute.

Första ronden och det började med en bortsättning:

Emmanuel Senador – Mari Joseph Turqueza, 21 augusti
Vit drar


Svart har tryck mot f2 men det är ingen ko på isen. Efter 33.Tc2 har vit koll på läget, men Emmanuel ville ändå lätta på trycket mot f2. Det visade sig vara kontraproduktivt:
33.Tad4?? Txf2! 34.uppg.
En tragikomisk avslutning.

Två dagar senare och turneringens höjdpunkt för Emmanuels del:

Emmanuel Senador – GM Ehsan Ghaem Maghami, 23 augusti
Svart drar


Svart fick en till synes briljant idé, men det fanns en hake …
25...Txf2??
Tanken var förstås 26.Lxf2 Lxf2+ 27.Dxf2 Dxe5 alternativt 26.Txe7 Txe2+ 27.Kf1 Txe7 följt av slag på e2 och svart har två merbönder.
26.Txe7 Txe2+ 27.Kf1 Txe7 28.Tc8+ uppg.
Så var det ju inte tänkt. I stället för 25...Txf2?? hade 25...Df7 gett svart fördel.

Det var dubbelrond den dagen och på eftermiddagen kom Emmanuel ner på jorden igen:

GM Tamaz Gelasjvili – Emmanuel Senador, 23 augusti
Vit drar


33.Se5! Dc7
På 33...fxe5 följer 34.Dxe5+ och Dxd5. I stället blir det något som liknar ett tidsnödsras.
34.Sxc6 Sxc5 35.De7+ uppg.

Det blir minst ett inlägg till i kväll och sedan får jag börja förbereda Helgguiden. Bloggen tar numera alldeles för mycket tid i anspråk ...