OS i Thessaloniki 1988. Natasha Us var plötsligt kapten för det amerikanska laget. Foto: Lars Grahn ©Jag hade svårt att förstå att USA:s förbundskapten, min gode vän John Donaldson, ville besöka mig i Malmö under damernas kandidatturnering 1986. Det var först två år senare i Thessaloniki som jag förstod varför John hade varit så angelägen att komma till Malmö.
Det var när han hastigt försvann från olympiaden i Thessaloniki 1988 som jag bättre förstod hans Malmöbesök två år tidigare. Natasha Us fick hoppa in som kapten för det amerikanska laget när John och hans nyblivna ryska hustru brådstörtat lämnade Grekland.
När jag träffade John för ett par månader sedan i Amsterdam, berättade han med ett leende att Natasha Us är USA:s mest framgångsrika lagkapten genom tiderna. Hon fanns i den funktionen under de avslutande tre ronderna i Thessaloniki 1988.
Jag skrev om den dramatiska händelsen i Schacknytt nr 10/88:
Lördagen den 26 november blev en alldeles speciell dag i Thessaloniki. Strax efter rondens start klockan 15 började ett rykte cirkulera att ryskan Jelena Achmylovskaja i största hemlighet gift sig med den amerikanske lagkaptenen John Donaldson kvällen innan och att de nu var på väg mot USA.
Det lät som en typisk musikalintrig. Jag kunde i alla fall förvissa mig om att ingen av dem fanns i den främre hagen. På Donaldsons stol satt Natasha Us, Larry Christiansens flickvän. Hon hade plötsligt fått ikläda sig rollen som lagkapten. Och Achmylovskaja fanns inte med i det sovjetiska damlaget.
Amerikanarna tog fyra snabba remier mot holländarna, och jag fick tillfälle att tala med Donaldsons gode vän Yasser Seirawan. Han kunde bekräfta avhoppet och avslöja den hemlighet som han hade burit på i ett par år.
Donaldson och Achmylovskaja träffade varann första gången i Havanna 1985. Hon deltog i damernas interzonturnering, och han var där som sekundant åt amerikanskan Diane Savereide. Nästa gång de umgicks var i Malmö under damernas kandidatturnering 1986. Donaldson hade strax dessförinnan varit med i Schacknytt-Festivalen och var mån att kunna återvända till Malmö en månad senare. Han bodde då i Schacknytts redaktionslokal, men tidskriftens redaktör anade föga vad som försiggick. Yasser Seirawan var då den ende som var invigd i planerna.
Nästa möte inträffade under olympiaden i Dubai 1986, och det var där man gjorde upp en flyktplan. Den sattes nu i verket, men inte riktigt som man hade tänkt sig.
Paret gifte sig hos borgmästaren i Thessaloniki under fredagens rond, Achmylovskaja var spelledig (det sovjetiska damlaget spelade lustigt nog mot USA) och Donaldson övergav sina spelare för ett par timmar. Någon hade noterat att hon bar en mycket elegant klänning denna speciella fredag. Biljetter bokades till ett flyg från Thessaloniki påföljande måndag, den sista vilodagen.
Så långt var allt väl, men fredag kväll fick de veta att någon fått nys om bröllopet. En anställd på borgmästarens kansli hade vidarebefordrat nyheten till den engelske journalisten David Goodman, som nu ville ha uppgiften bekräftad. Osäkerheten ökade – fanns det fler som kände till bröllopet? Fantasin skenade i väg och blandade sig med fruktan. Man tyckte sig se KGB-agenter bakom varje husknut.
Det nygifta paret beslöt sig för att lämna Grekland så fort som möjligt. Det gick ett flyg till Frankfurt lördag morgon, och de lämnade brådstörtat Hotel Macedonia Palace för att tillbringa sista natten tillsammans med vänner i ett lånat hus. Klockan 8 på morgonen slöt hela det amerikanska laget upp som beskyddare och följde paret till flygplatsen. Där stötte de på en rysktalande man, som förundrade sig över att hela amerikanska laget befann sig där i ottan. Det blev skräckslagna miner, men det visade sig att det var en tysk turist som behärskade ryska språket. Han utnyttjade sina kunskaper och ställde en oskyldig fråga till Gulko på ryska, eftersom få amerikaner förstår tyska.
Först när flygplanet lyfte förstod amerikanarna att den sovjetiska delegationen sannolikt inte haft en aning om vad som försiggick.
Laguppställningarna skulle lämnas senast klockan 11 på speldagen. Achmylovskaja var det sovjetiska damlagets bästa poängplockare och hon fanns med i den ursprungliga laguppställningen inför matchen mot Tjeckoslovakien. Kvart i 11 fick den sovjetiska lagkaptenen Rimma Bylova beskedet från den kanadensiska förstabordsspelaren Nava Shterenberg: ”Jelena spelar inte i dag.”
Bylova rusade först till hotellets reception, och kom sedan på att laguppställningarna brukade lämnas vid en disk vid sidan om. Hon tog sig snabbt dit och ändrade laguppställningen i all hast.
När det var dags för spel hade Achmylovskaja och Donaldson mellanlandat i Frankfurt, där de skulle klara av en rad formaliteter innan de åkte vidare till New York. Nyhetsbyråerna var på hugget och de stora amerikanska tv-bolagen var angelägna att komma i kontakt med de amerikanska spelarna, främst Seirawan, för information och kommentarer. På söndagen var det en förstasidesnyhet världen över.
Under lördagen var det mer intressant att följa ryktets gång än pjäsernas flykt över brädena. Det var spännande att iaktta iakttagarna. Boris Gulko, som fick lämna Sovjetunionen efter hungerstrejker och andra protestaktioner, var snabbt färdig med sitt parti och anslöt sig till åskådarna. Han följde spänt de sovjetiska spelarnas rörelser i den främre hagen. Deras ansiktsuttryck avslöjade i vilket ögonblick de fick nyheten om Achmylovskajas avfärd. Gulko ändrade ibland position, men det var aldrig demonstrationsbrädena han studerade.
Gulkos korta remiparti var för övrigt en på sitt sätt originell skapelse.
Boris Gulko, USA – Genna Sosonko, Holland
Fyrspringarspel (C 49)
Thessaloniki 1988, rond 12
1.e4 e5 2.Sf3 Sc6 3.Sc3 Sf6 4.Lb5 Lb4 5.0-0 0-0 6.d3 d6 7.Se2 Se7 8.c3 La5 9.Sg3 Sg6 10.d4 a6 11.La4 b5 12.Lc2 Lb7 13.a4 h6 14.h3 b4 15.Ld2 bxc3 16.bxc3 Te8 17.Te1 Tb8 remi
Det är en direkt kopia av partiet Brustman–Achmylovskaja! Det var den enda halvpoäng som ryskan släppte på de nio partier som hon hann spela. Det kunde ses som en avskedshälsning till Achmylovskaja och som en vink åt den sovjetiska delegationen att hon hade hoppat av. Inom vilken annan sport kan man kommunicera på det sättet?
Achmylovskajas poängskörd gjorde henne till damolympiadens näst bästa andrabordsspelare (efter Judit Polgar). Hon kunde av förståeliga skäl inte närvara vid avslutningsceremonin och ta emot sin silvermedalj. Prisutdelaren Svetozar Gligoric meddelade att hon inte var närvarande, och efter en stunds tvekan kom Rimma Bylova upp på scenen för att ta hand om medaljen. Det väckte spridda burop i lokalen, det fanns en och annan som betvivlade att den skulle hamna i rätta händer.
Den intrig som Tim Rice knåpade ihop till musikalen Chess gick inte hem på Broadway, men här finns onekligen material till en förbättrad version.
Thessaloniki 1988. Judit Polgar och Rimma Bylova hämtar bordspris. Den senare var märkbart förlägen och ville nog lämna scenen så snabbt som möjligt. Foto: Lars Grahn ©"Bilden berättar" återkommer varje måndag.
”Talking Pictures” – every Monday.
Google Translate
