Vishy Anand och Magnus Carlsen i efteranalys. Foto: Grenke Chess
GÖSTA SVENN:
Världsmästaren hade vunnit de fem senaste turneringspartierna efter synnerligen kreativt spel. Inte ens en mycket erfaren exvärldsmästare såg idag ut att kunna få stopp på framfarten. Indiern plågades svårt på bägge flyglar och i centrum. Han saknade totalt motspel. Spelöppningen hade förresten varit Botvinniksystemet i Engelskt, det där som
Carlsen tog till för att dyrka upp utmanaren
Caruana vid VM-matchen i höstas; första särspelspartiet, som vi minns.
Världsmästaren
visade attityd genom att rockera långt och sätta in en bondestorm på kungsflygeln. Så småningom tycktes ödets timme vara slagen:
Magnus Carlsen – Vishy Anand
Vit drar
52.Kg1!
Poängen kommer i nästa drag.
52…Sc7? 53.Lf2!
Även idén Dd2-h2 fanns tillgänglig, men nu när springaren inte längre hotar på g5 får löparen gärna göra en dansant liten insats. Magnus backande med kungen beredde väg för en omplacering av svartfältaren och därmed en attack på e5-bonden. Uråldrig schackvisdom, för övrigt: backande drag är de svåraste att se – för båda spelarna. Om svart nu slår två gånger på b5 så tränger vits dam in med förödande verkan: 53…Sxb5 54.cxb5 Lxb5 (eller 54…Lxe4 55.Lg3 Dh8 56.Lxe5+
analys
… och vit hinner matta innan svarts motspel har kommit igång, som Anand påpekade efteråt) 55.Db3 De8 56.c4 och det faller på b6 med schack samt därefter på c5 och strax rasar allt för svart. Om istället 53…Lxb5 54.cxb5 Sxb5 så 55.Dd7! Sa7 (55…Sc7 56.Dc8+!) 56.De7! jämte Dxe5+.
53…Sb7!
Anand såg först uppgiven ut, men efter långt betänkande hittar han ändå den enda försvarsresursen. Den räddar honom åtminstone för stunden.
54.Lg3 Lxb5 55.cxb5 Dd6!
I rond 1 hade ju Magnus springarparet mot löparparet, här har vi det omvända. Anand gillar för övrigt att byta sina löpare mot springare. 55…De8 vore för passivt: 56.c4 (det hotar Ld7 och slag på e5) 56…Se6 57.Dd5.
56.De2?
Vinstidén gick ut på att tillåta dambytet. Anand sa efteråt att han inte kunde se något försvar mot 56.Kg2 (med mild dragtvång), t.ex. 56…Sxb5 57.Dxd6 S5xd6 58.Lxe5 Kc7 59.Lf4! jämte e5-e6 varefter svarts g6-bonde snart faller och löparparet hjälper till att knuffa ner de förbundna fribönderna. Vit kan även promenera upp med sin kung först. Eller 56…Dxd1 57.Lxd1 Se6 58.Lxe5+ Kc8 59.Lg4!.
56…Se6!
Och Anand hade krånglat sig ur knipan, trots tidsnöd och krampartad ställning. Rena indiska reptricket. Om nu 57.Dc4 Sxg5 58.Dd5 Dxd5 59.exd5 Sd6 60.Lxe5 Kc7 61.Kg2
analys
… så visade Anand efteråt att ännu en fin backande manöver hade burit frukt: 61…Sh7! jämte Sf8 och Sd7 och springarna avvisar alla inbrottsförsök.
57.Lxe6 Dxe6 och man enades strax om remi.
De två satt länge kvar vid brädet och analyserade blint.
Rond 3
Levon Aronian – Paco Vallejo remi
Peter Svidler – Georg Meier 1-0
Maxime Vachier-Lagrave – Arkadij Naiditsch remi
Vincent Keymer – Fabiano Caruana 0-1
Magnus Carlsen – Vishy Anand remi
Partierna
Ställningen efter tre ronder:
Peter Svidler och Magnus Carlsen 2,5; Vishy Anand och Fabiano Caruana 2; Maxime Vachier-Lagrave och Levon Aronian 1,5; Arkadij Naiditsch, Georg Meier och Paco Vallejo 1; Vincent Keymer 0 poäng.
Rond 4 (tisdag kl. 15)
Paco Vallejo – Vishy Anand
Fabiano Caruana – Magnus Carlsen
Arkadij Naiditsch – Vincent Keymer
Georg Meier – Maxime Vachier-Lagrave
Levon Aronian – Peter Svidler
* * * * *
Veteranernas lag-VM i Rhodos – rond 7
Sveriges andralag besegrade Wien med 2,5–1,5 i gruppen 65+. Närmast kameran:
Ingvar Carlsson mot Klaus Opl. Foto: Lotta Wennström
Med två ronder kvar ligger Sveriges andralag snäppet före förstalaget i gruppen 65+. Det kommer nog att justeras i näst sista ronden, då förstalaget möter Stiftung BSW medan vi har Sankt Petersburg på vår lott. Oavgjort mot Israel med tre spelare i laget är oförglömligt, men sådant händer väl bara en gång under en turnering …
Till skillnad från oss är Israel i hög grad med i medaljstriden. Idag besegrades Belgien med 3–1. Segern kunde ha varit mindre om Belgiens fjärdebordsspelare funnit en studieartad vinst:
Frank Schrickx, Belgien – Leon Lederman, Israel
Vit drar
I partiet följde
34.Lxf6 Sxf6 35.a4 Ke7 och svart lyckades stoppa vits damflygelbönder. Till slut var det till och med svart som försökte komma bort från den obevekliga remin.
Vinsten var där med 34.b5!! som ger löparen en ny väg, och den går ju inte att slå: 34...Lxc3 35.bxa6. Svart kan slå bonden men efter 34...axb5 35.c6 Ke8
analys
36.Sd6+! Kd8 37.La5+ Ke7 38.c7 är det promovering på gång.
Efter sjunde ronden ligger de fyra högst rankade lagen i 65+ på de fyra främsta platserna – i rankningsordning. I gruppen 50+ ligger topprankade USA bra till för att hämta hem guldet.
Resultat 50+
Resultat 65+
Partier
* * * * *
ANTALYA. Det hängde på särskiljning när
Alina Kasjlinskaja bärgade EM-titeln efter remi mot
Pia Cramling i sista ronden. Pia slutade på 12:e plats och har med det kvalificerat sig till damernas världscup.
Resultat och
partier.
KARLSRUHE: Inna Agrest har en kompromisslös spelstil och för det mesta gick det utmärkt i
Grenke Chess Open, där hon vann sex partier och förlorade tre. Ingen remi. Även
Björn Ahlander, Deniz Arman och
Theodor Kenneskog slutade på 6 poäng.
Daniel Fridman vann turneringen på 7,5 poäng och har med det kvalificerat sig till nästa års Grenke Chess Classic.
Svenska spelarnas resultat
Resultat
Partier
* * * * *
Christiansen segrade i Påskturneringen
Turneringsvinnaren Johan-Sebastian Christiansen. Foto: Lars O A Hedlund
MAX WAHLUND:
Hurra, hurra! Seger, titel och evig ära! Påskturneringen är slut och jag vann – ja, inte själva Påskturneringen alltså, den sopades hem i överlägsen stil av norske Johan-Sebastian Christiansen som bara släppte en halva på hela turneringen. Nej, men som Inte bara schack tidigare rapporterat är detta också Östergötlands distriktsmästerskap, och där placerade jag mig på förstaplatsen. Låt vara att vi bara var fem östgötar som deltog (av 160 startande i huvudturneringen – lite konstigt faktiskt!), låt vara att närmsta konkurrent var flera hundra poäng lägre rankad, och låt framför allt vara att jag spelade som en kratta turneringen igenom; en titel är en titel och det är för en fåfäng person som jag själv allt som räknas. Min plats i eftervärlden är nu säkrad, texten på gravstenen kan börja ristas, jag tror mig nämligen vara ensam om att samtidigt inneha mästartiteln i både Östergötland och i den lilla
franska alpbyn Thônes (där dock i blixt). En märklig merit, medges, men på nåt sätt ska ju var och en få sina 15 minuter i rampljuset ...
Den här turneringen var dock fullständigt uppochnervända världen för min del – ju sämre jag spelade, desto bättre gick det. Påskdagen inleddes med att jag fick sätta mig vid förstabordet, men anledningen var tyvärr tråkig. Obesegrade turneringsledaren
Kaan Kücüksari hade råkat ut för blindtarmsinflammation och tvingats bryta för att opereras. När han lämnade wo mot norske
Christiansen blev toppbordet med sitt sensorbräde ledigt och där hamnade jag med en annan konvalescent,
Pål Magnussen som efter en rad missöden stapplar omkring på kryckor. Vårt parti gick också på kryckor men jag gjorde, som
Tartakower sade, det näst sista misstaget och vann således utan större fanfarer.
Tråkigt för Kaan förstås som hade 5/5 efter suveränt spel (”
Tiger Hillarp Persson log när han gav upp partiet mot Kaan” noterade en åskådare). Om man ska se något positivt är det att man bara har en blindtarm – nu är den avklarad – men Kaan kommer hinna vinna mängder av turneringar.
På eftermiddagen mötte jag en av de där juniorerna som går upp 100 elopoäng varje gång man går och tar en kopp kaffe:
Hugo Wernberg. Jag stod för en gångs skull bra efter öppningen, men rätt vad det var sprängde han mitt centrum i småsmulor och jag var förlorad. Den unga wasaiten visade dock påskmedlidande och länkade in i ett tornslutspel med merbonde som var remi. Och sista ronden lyckades jag sedan vinna på något sätt och landa på 5/8 efter att nästan bara ha lottats ”neråt”, mot på pappret svagare motstånd.
En DM-titel alltså som belöning för en riktigt dålig turnering. Ibland får man verkligen en mycket bättre öde än man förtjänar. Och som om inte detta i sig vore nog hörde Corren av sig när jag kom hem - de hade läst mitt skryt om ”DM-seger” på Facebook och ville göra en intervju. Som sagt, detta är mina 15 minuter ...
Jag önskar att jag hade något schackligt intressant att visa upp, men jag spelade helt enkelt så urbota uselt att det inte finns nåt. Vinsterna kom av motståndarnas bortsättningar i annalkande tidsnöd. Och inte ens mina förluster är intressanta, bara hårresande.
Låt oss därför istället avsluta med en spännande ställning från min klubbkamrat
Love Janse i sjunde ronden.
Love Janse – Milton Pantzar
Spielmanns attack
1.e4 e5 2.Sc3 Sf6 3.Lc4 Lc5 4.d3 c6 5.f4 d5 6.exd5 Sg4 7.dxc6
Spielmanns attack, kallas visst denna öppning. Fruktansvärt skarp! Vad ska svart dra? Två olika pjäser kan gå till f2. Eller om man nu ska göra något annat.
Milton tänkte i 36 minuter här. Efteråt berättade han: ”Jag hade kollat på varianten innan så jag visste att jag hade fördel här, bara inte hur.” Den obarmhärtiga datorn berättar att rätt drag är 7...Sxc6!. Svart har utmärkt kompensation för bonden och kommer snart till rockad medan vits kung har det dragigt. Milton drog istället
7...Sf2? men det funkar inte alls. Partiet fortsatte
8.Dh5 0-0 9.Sf3 och nu är det den svarta kungen som har det jobbigt. Svart kan fånga den vita damen med Lg4, men hon återuppstår på påskavis på a8 och plockar ett torn längs vägen.
Efter
9...g6 10.Dh6 Sg4 11.Dg5 byttes damerna och Love vann med sitt extra material.
Påskturneringen är slut, nästa GP-turnering spelas om en månad i Göteborg. Den brukar alltid vara trevlig, även om jag knappast har några oväntade och långsökta turneringssegrar att hoppas på där.
Resultatservice