Menno Pietersma – Emanuel Berg
Franskt
1.d4 e6 2.e4 d5 3.exd5 exd5 4.Ld3 Sc6 5.c3 Ld6 6.Sf3 Sge7 7.0-0 Lg4 8.Lg5 f6 9.Lh4 Dd7 10.Lg3 Lxg3 11.fxg3 0-0-0 12.Sbd2 Sf5
Första tanken: Okej, gaffel på e3.
13.h3
Andra tanken: Jaha, men gaffeln på e3? Efter 13...Se3 14.De1 Sxf1 15.hxg4 finns ju 15...Sxd2. Svarts springare tar med sig en vit i fallet.
Tredje tanken: Aha, på 15...Sxd2 finns 16.Lf5. Listigt.
Fjärde tanken: Men hur mycket får svart då för damen? Hm. 16.Lf5 och springaren till c4 eller e4. Sedan avslag på d7. Och medan beräkningar pågår och diskvattnet kallnar kommer Emanuels svarsdrag:
13...Se3 14.De1 Sxg2!?
Femte tanken: Aha, det var så det var tänkt. Det är så tornet på f1 ska elimineras.
15.Kxg2 Lxh3+ 16.Kh2 Lxf1 17.Dxf1
Sjätte tanken: Folkräkning. Vit har två lätta för torn och två bönder.
Det som hände i partiet var att svarts bondemajoritet på kungsflygeln gick upp i rök. Ensam kvar på den flygeln av de båda bondearméerna blev vits g-bonde, och den utvecklades till något som liknade ett segervapen. En dramatisk scenförändring. Men Pietersma skötte inte slutspelet på bästa sätt och Emanuel lyckades hålla näsan ovan vattenytan. Här är hela partiet:
(show chess board)
(hide chess board)I slutställningen är det faktiskt focerad matt. Efter exempelvis 47...Kc3 48.Se3 Txg6+ (tornet måste förr eller senare ändå offras på bonden) 49.Kxg6 är det matt – i 89 drag! Den uppgiften kommer från Nalimovs slutspelsbas. Dessförinnan har alltså 50-dragsregeln med remi trätt i kraft.
