PER AHLSTRÖM:
I första ronden mötte jag en 11-årig CM. Egentligen behöver jag inte säga mer. Förlusten var på något sätt given på förhand. Men jag gav det aldrig en riktig chans. Tråkigt, men jag spelade riktigt dåligt. Även om det finns massor med bra "förklaringar" så tror jag att resultatet hade blivit detsamma, även om jag spelat bra.
I rond 2 mötte jag en betydligt äldre man. Nåja, inte så gammal ändå. Han föddes 1968, det vill säga samma år som jag första gången stolpade ner i källaren på Kalkbrottsgatan för att börja spela schack i Limhamns SK. Hugo Andersson testade hur bra jag var och han tyckte att B-gruppen kunde nog vara lagom. I den gruppen spelade också ett par lovande knattar, en viss Harry Schüssler och en Conny Holst. Det var tider det …
När jag nu, efter många år i Östergötland har flyttat tillbaka till Skåne så känns klubbschacket avslutat. Vem vill krypa ner i källaren en gång i veckan för att utföra schackspelets mystiska ritualer. Nej tacka vet jag Palais de l'Europe med takhöjd och kristallkronor. Ett stenkast bort Medelhavets azurblåa böljor och miljardärernas pampiga jakter. I fonden patriciervillor som klättrar uppför bergssidorna. Stadens hamn vaktas av ett vackert torn! Sådant föder inspiration.
Måndagens motståndare Frederic Lemiere (elo 1973) pressade min alltför passiva kungsindiska mur. Han hade utrymmesfördel och initiativ. Mina möjligheter att kontra var i stort sett obefintliga.
Frederic Lemiere – Per Ahlström
Vit drar
Men så drog han 22.Tfb1 och kaféspelaren Ahlström kände rufflets vindar blåsa medhårs. Med cirka tio minuter kvar på klockan så tjångade jag på.
22...f5!? 23.exf5 Txa4
Max Wahlund brukar hävda att man måste offra kvalitet för att vinna. Visserligen säger Stockfish i efteranalysen att det inte håller, men hen var ju inte med när det smällde. Och nu började min motståndare förbruka tid. I ett huj vara också han nere på under tio minuter.
24.Txa4 Sc5 25.Ta3?
Stockfish föreslår 25.Te1 eller 25.Sd2, men det är inte så lätt att se.
25...Sxd3?!
Här tycker S att svart får liten fördel med 25...e4 26.Lxe4 Dxe4 27.Dxe4 Sxe4, men jag tyckte vid brädet att det var oklart. Så istället blev det:
25...Sxd3 26.Txd3 Lxf5 27.Sd2 Df7 28.f3 Dg6 29.Se4 Lxe4 30.fxe4 Dxe4
Med tio drag kvar till tidskontrollen hade vi bägge cirka en minut kvar på klockan. Visserligen bjöds det på tidstillägg, men stressen var ömsesidig och påtaglig.
31.Tc1 Dg4 32.Dd1 Dxd1 33.Tdxd1 e4 34.Tc2 e3 35. Te2 Te8 36.Kh2 Te4 37.Td3? Ld4 38.Tb3 b6 39.Td3 Lc5
Här har jag egentligen klar fördel, men jag var osäker och la ett taktiskt remibud, som jag trodde han skulle nobba. Men jag bedrog mig: remi.
Försvarstorn var nog inte ens bra när de byggdes på 1600-talet.
LG: Johan Sigeman hade förberett en skarp variant mot Nicolas Giffard, den som Nepo krossade Bacrot med i OS senast. Men Giffard tog tillbaka på d5 med bonden i sjunde draget och efter 8.d4 fick Johan en bekväm ställning med press. ”Jag hade kunnat vinna en bonde runt tjugonde draget, trodde jag hade en ännu bättre möjlighet, räknade fel och så blev det utjämnat i stället. Remi efter 23 drag.” I svenskmötet visade Nisse Renman god slutspelsteknik mot Peter Korning och vann.
I rond 3 möter Johan på nytt en fransk IM, Jean-Philippe Karr. Och direktsänt på ett av toppborden: Nisse Renman mot Felix Nordström.
Resultat och partier
