Yu Yangyi vann på sin födelsedag. Han fyller 25 idag. Foto: Norway Chess
JESPER HAMARK:
Judit Polgar och Anna Rudolf menade att idag var det fire on the board i Stavanger. Om det går att översätta till fullt ös medvetslös har jag inga invändningar.
Levon Aronian – Maxime Vachier-Lagrave
Vit drar
Det vanliga är 7.e4. Men vanligt är inte Aronians signum, som efter 7.h5 g5 8.f4!? fick ta emot Polgars uppskattning samtidigt som han bjöd Vachier-Lagrave på en ställning oprövad av stormästare.
Tanken var rimligen att skapa obalans. Obalans blev det.
Vad väger tyngst, vits bondecentrum eller eländiga kung? Möjligen ungefär lika, partiet slöt i remi.
Vishy Anand – Ding Liren
Svart drar
Rudolf berättade att ett parti i franska ligan nyligen slutat remi efter 13...bxc6 14.cxd4 Lb4 15.Te3 osv. Ding klippte till med nyheten 13...bxc3 och gick all-in vedhuggarschack: 14.La4 Lxf2+ 15.Kh2 d5!?
Yxor svingades, stickor och strån rök; att spelarna blev en aning yra i kaoset är inte att undra på. Och när det tillfälligt lugnade ner sig var det ändå svårt att få överblick. Som här, vem har fördel?
Svart, som mot springarparet har torn och tre bönder? (Bonden på d5 är tabu: 26.Txd5? Tfd8! och svart tar över initiativet längs d-linjen.) Vit, i färd med att bygga blockad på de svarta fälten? Jag hade gärna sett kämparna i fem partier från den ställningen men reglerna ger utrymme för ett enda och det slutade med delad poäng.
Magnus Carlsen – Sjachrijar Mamedjarov
Vit drar
I studion funderade Polgar, 13.d5 eller 13.e5? Den forna världsstjärnan menade att bägge framstötarna var logiska. Kanske skulle Carlsen ändå välja något annat? Halvt på skämt föreslog Polgar 13.h4.
Med 13.h4! påbörjade Carlsen en framryckning som var tjuren ferdinandskt alldeles underbar. En slagväxling och åtta drag senare stod en av poängerna klar:
Mamedjarovs löpare är lika maktlös som Disneys matador.
En av de bästa datorerna ska tydligen ha deklarerat att 21.Tb7 ger ”plus tre” för vit. Istället spelade norrmannen det närliggande 21.Se4, men efter flera utmärkta försvarsdrag lyckades Mamedjarov ge löparen fötter och slutligen utjämna. Remi.
Rondens ende vinnare under ordinarie tid var Yu Yangyi. Kinesen fyllde 25 år men resultatet hade inget med födelsedagen att göra. I Norge delar hans motståndare – min favorit – Alexander Grisjtjuk ut presenter till alla.
Rond 4
Alexander Grisjtjuk – Yu Yangyi 0-1
Fabiano Caruana – Wesley So remi, remi (0-1)
Vishy Anand – Ding Liren remi, 1-0
Levon Aronian – Maxime Vachier-Lagrave remi, remi (0-1)
Magnus Carlsen – Sjachrijar Mamedjarov remi, 1-0
Partierna
Ställningen efter rond 4:
Magnus Carlsen 6,5; Wesley So 5,5; Yu Yangyi 5; Ding Liren och Levon Aronian 4,5; Sjachrijar Mamedjarov 4; Vishy Anand 3,5; Fabiano Caruana 3; Maxime Vachier-Lagrave 2,5; Alexander Grisjtjuk 1 poäng.
Rond 5 (söndag kl. 17)
Sjachrijar Mamedjarov – Alexander Grisjtjuk
Maxime Vachier-Lagrave – Magnus Carlsen
Ding Liren – Levon Aronian
Wesley So – Vishy Anand
Yu Yangyi – Fabiano Caruana
* * * * *
■ CAPO D'ORSO. Det visade sig att Krzysztof Jakubowskis tiodragsremi i sista ronden säkrade turneringsvinsten i Capo d'Orso Open för den polske stormästaren. Stefan Schneider avslutade turneringen med två remier och med 6 poäng slutade han på tolfte plats. Resultat och partier.
* * * * *
Nordiska Mästerskapen i Sarpsborg
Det är framdukat för NM på Quality Sarpsborg Hotel.
Foto: Kristoffer Gressli / sjakkinorge.no
MAX WAHLUND:
Den helt förkrossande majoriteten av alla schackspelare ser aldrig röken av några prispengar. Utöver själva nöjet i spelet finns då två saker kvar att spela om: sakpriser och titlar.
Jag gör vad jag kan för att berika mig på båda områdena. De tre små dricksglas med påklistrade bläckfiskar som jag fick som sjättepris i Västerviks Sommarcup häromdan kommer nog väl till pass som present om jag blir bjuden på något barnkalas snart. Och i helgen stundar Växjöspelen där man kan vinna både glasstatyetter och prestigefyllda segrar-t-shirts. Min lagkamrat Fredrik Qwarfort har så många av dessa att han snart kan spela en hel SM-vecka och vara draperad i en ny sådan varje dag.
Titlar tilltalar simpla och fåfänga människor såsom Er skribent. Jag har tidigare redogjort för hur jag i påskas blev östgötsk mästare.
Det bör också upprepas att jag fortfarande någon månad kan kalla mig regerande blixtmästare i den franska alpbyn Thônes. Men min finaste titel är förstås ”CM” – Candidate Master, som jag, Mikael Helin och ytterligare några spelare tilldelades efter att ha tagit 50 procent i Nordiska mästerskapen i Växjö 2017. Rent praktiskt är dess enda funktion att det går snabbt att hitta sig själv i lottningen på GP-tävlingar.
De som tog 65 procent i Växjö fick en ännu finare titel, nämligen FM. Jag har gått och retat mig en aning – om jag hade spelat lite bättre där för två år kanske jag också haft chansen på en FM-titel. Nå upp till 2300 i rankning lär jag aldrig göra, men detta är en smitväg, och jag gillar smitvägar ...
Kanske har någon läsare anat vart det resonemanget är på väg? Just det, i år är det NM igen! Denna gång spelas turneringen i norska Sarpsborg (mellan Oslo och Göteborg) och börjar på själva midsommarafton. Kanske är det därför så få svenskar är anmälda. Men jag tänker inte låta chansen gå mig förbi! Rankad på övre halvan är siktet inställt på de magiska 6 poängen av 9. ”FM Max Wahlund”, det skulle smaka norsk fjällripa minsann.
Dessutom har jag bara två svenskar över mig i den öppna klassen, IM Jonathan Westerberg (som ligger näst högst av alla, bara Jon Ludvig Hammer är före) och GM Thomas Ernst. Om samma princip används här som i Påskturneringen så har jag chansen att bli SM-trea. Chansen är i och för sig stor att jag kraschar fullständigt, det brukar bli så när förväntningarna är för stora. Jaja, jag blir nog bäste östgöte i alla fall – inga fler är anmälda vad jag kan se.
Om fler svenskar vill ta upp striden strax bortom Fredrikshald så är det välkommet. Inbjudan, anmälning och deltagarlista finns här. Annars får ni följa mästerskapen här på bloggen om ett par veckor. Jag jobbar redan på resonemangen om Karl XII, søte bror, Therese Johaug, oljeborrning och allt vad det är ...