söndag 25 oktober 2009

En schacknörds betraktelser kring en kvävmatt

Det är väl lika bra att erkänna; vid sällsynta tillfällen förvandlas jag till en schacknörd. Det inträffar när schackspelet dyker upp i sammanhang där det normalt inte förekommer. Det kan vara i exempelvis en långfilm. Det som nu fångat min uppmärksamhet är den franska filmen Joueuse (Queen to play) där en hotellstäderska får självinsikt med hjälp av vårt spel. Här en trailer:



När hon får in kvävmatten stoppar jag filmen för att kunna kolla ställningen lite närmare. Det är där schacknörderiet kommer in i bilden. Vi ser ungefär en tredjedel av brädet:


En hel armé vita pjäser och en alldeles ensam liten svart springare på h3. Och ändå - vilket under! – Sh3-f2 och hon förklarar glädjestrålande schack matt. Han ser lite förvånad ut men kan bara hålla med: jo, det är schack matt.

Hon förklarar matt 2.44 in i trailern och han erkänner sig besegrad 2.46. Min syn är inte perfekt men sitter han då inte plötsligt med de svarta pjäserna?

Tanken måste ha varit att denna vinst skulle stärka hennes självkänsla, det är väl en fullt rimlig slutsats. Den tillfällige schacknördens tankar går vidare och tolkar in saker som säkert aldrig föresvävade manusförfattaren och regissören: handlade det om en subtil självmatt? Sedan är det bara att återvända till verkligheten. Biobesökare i gemen kommer väl aldrig att läsa in sådant?