Henrik Lindberg var med i gårdagens vänskapslandskamp mot Finland - individuella resultat på Stockholms SF:s hemsida - och kommer här med en rapport:
Som förbundsordföranden Ari Ziegler uttryckte det i välkomsttalet till spelarna inför matchstart: ”Vänskapslandskamper spelas det nästan inte längre”. Och det är ju sant. Inom korrschacket finns det fortfarande kvar vänskapslandskamper – ofta just mot Finland dessutom – men i närschack är det en sällsynt gäst. Detta år upplaga av vänskapslandskampen mot Finland spelades i Stockholm på salongerna. Lite synd var det att Finland bara kunde mönstra 28 namn över till Sverige och av 50-bordslandskampen blev det således 28 partier spelade. Kanske är detta också en illustration på att breddschacket kämpar med svårigheter också i Finland. Man skulle ju annars tro att Finland som ryckt upp sig vad elitschacket beträffar skulle ha fått en skjuts framåt på klubbnivå, men kanske är inte kopplingen däremellan så stark som vi gärna vill tro.
Jag vet inte om det är ordet vänskapslandskamp som skrämmer bort toppspelarna från den här typen av evenemang, men detta var verkligen klubbspelarnas match. Endast en av spelarna hade någon titel; IM Ziegler på första bordet. Därutöver har väl fjärdebordsspelaren Nils-Åke Malmdin spelat landslagsschack och representerat Sverige i både junior- och veteransammanhang, men i övrigt lyste de kända elitnamnen med sin frånvaro från både Sverige och Finland. Nåja, för oss som i vanliga fall inte blir uttagna av förbundskaptenen blir ju detta då ett ypperligt tillfälle att känna sig betydelsefull!
På lördagsmorgonen när de svenska spelarna samlade ihop sig såg det ganska ljust ut och av de tongångarna att döma så borde vi ha fått en rejäl revansch för den försmädliga fjolårsförlusten i Mariehamn med 15 – 20. Humöret var gott och publiken som hade samlats tycktes också optimistisk. Några snabba segrar, exempelvis av unga Sara Lüning och comebackande Cecilia Stesser, gav också gott hopp. På eftermiddagen mörknade det dock över Stockholms schacksalonger i alla avseenden. På resultattavlan fylldes de finska kolumnerna av oroväckande många ettor och vi som på slutet skulle spela på vinst räckte inte riktigt till, förutom den alltid glade Helge Wademark naturligtvis. Till slut blev det förargliga 16 – 12 till den före detta östra rikshalvan. Perkälä! Oförtjänt var det dock inte och bortförklaringarna kan jag spara till ett annat tillfälle. Nåväl, det är bara att ladda batterierna inför nästa års retur och ta revansch då istället.
Bord 1: Petri Kekki mot Ari Ziegler. Foto: Henrik Lindberg
Bord 2: Fredrik Andersson mot Asko Hentunen. Foto: Henrik Lindberg
Bord 3: Henrik Lindberg. Foto: Hans Svedbark
Bord 10: Martin Lokander. Foto: Hans Svedbark
Bord 23: Isak Kelmendi. Foto: Hans Svedbark